<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><?xml-stylesheet href="http://www.blogger.com/styles/atom.css" type="text/css"?><feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' xmlns:gd='http://schemas.google.com/g/2005' xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'><id>tag:blogger.com,1999:blog-4721704514618803482</id><updated>2012-01-17T14:37:55.732-08:00</updated><title type='text'>IN RESIDENCE @ APEXART WITH  SOFIJA GRANDAKOVSKA</title><subtitle type='html'></subtitle><link rel='http://schemas.google.com/g/2005#feed' type='application/atom+xml' href='http://apexresidentgrandakovska.blogspot.com/feeds/posts/default'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4721704514618803482/posts/default?max-results=100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apexresidentgrandakovska.blogspot.com/'/><link rel='hub' href='http://pubsubhubbub.appspot.com/'/><author><name>apexart resident</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><generator version='7.00' uri='http://www.blogger.com'>Blogger</generator><openSearch:totalResults>21</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>100</openSearch:itemsPerPage><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4721704514618803482.post-6659501020233075307</id><published>2011-10-14T15:23:00.000-07:00</published><updated>2011-10-14T18:46:33.320-07:00</updated><title type='text'>THE JEWS FROM MACEDONIA AND THE HOLOCAUST: HISTORY, THEORY, CULTURE, edited with a foreword by S. Grandakovska</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/-fEqdbx_Elnk/Tpi7MLf3QMI/AAAAAAAADM0/0h7ch9cTFCM/s1600/korica%2Bfinal1909%2B%25283%2529.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 238px;" src="http://2.bp.blogspot.com/-fEqdbx_Elnk/Tpi7MLf3QMI/AAAAAAAADM0/0h7ch9cTFCM/s400/korica%2Bfinal1909%2B%25283%2529.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5663482349337657538" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:115%; font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:Calibri;mso-bidi-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language:EN-US; mso-bidi-language:AR-SA"&gt;“The Jews from &lt;st1:country-region st="on"&gt;Macedonia&lt;/st1:country-region&gt; and the Holocaust: History, Theory, Culture” (bilingually published in Macedonian and English, Skopje: EuroBalkan Press, 2011) presents an academic replica of the great subject of the Holocaust in Europe&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12pt; line-height: 115%; font-family: Cambria, serif; color: black; background-image: initial; background-attachment: initial; background-origin: initial; background-clip: initial; background-color: white; "&gt;, although its perspective is determined by confining its narrow field to the study of the Holocaust over the Jews in Macedonia.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:Calibri;mso-bidi-font-family:Tahoma;mso-ansi-language: EN-US;mso-fareast-language:EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt; Therefore, the central subject of scientific interest is the tragic destiny of 7,148 Jews from &lt;st1:country-region st="on"&gt;Macedonia&lt;/st1:country-region&gt; killed in 1943 in the gas chambers of Treblinka II (&lt;st1:country-region st="on"&gt;&lt;st1:place st="on"&gt;Poland&lt;/st1:place&gt;&lt;/st1:country-region&gt;), their culture and ontology, but also the complex discourse of the post-Holocaust theoretic thought. &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:115%; font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:Calibri;mso-bidi-font-family: Tahoma;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language:EN-US;mso-bidi-language: AR-SA"&gt;The frame of such theoretic focalization constitutes the fundamental characteristic and distinction of this book.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:115%; font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:Calibri;mso-bidi-font-family: Tahoma;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language:EN-US;mso-bidi-language: AR-SA"&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in;line-height:normal"&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-bidi-font-family: Tahoma"&gt;The chrestomathy “The Jews from Macedonia and the Holocaust: History, Theory, Culture” introduces a polemic on the code of the Jewish narrative and its rhetoric, focalized at the Jews from Macedonia, them being the selected target group of the Nazi final solution in Europe during the Holocaust. With the prism of interdisciplinary and intertextual approach, and within the broader understanding of the term &lt;i&gt;holocaust&lt;/i&gt;, the excerption of the Jewish question and its “special treatment” within the Nazi plan and the Second World War, provided our subject of discussion, through its central axis-the Holocaust, to penetrate, most expectedly, into two other broader frames with chronological portent: pre-Holocaust and post-Holocaust theoretic thought. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in;line-height:normal"&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-bidi-font-family: Tahoma"&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:115%; font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:Calibri;mso-bidi-font-family: Tahoma;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language:EN-US;mso-bidi-language: AR-SA"&gt;The chrestomathy in its general structure is a triptych covering three major aspect of discussion regarding the present subject on the Holocaust: history, culture and theory and is structured by 14 original texts from: Vera Veskovic-Vangeli, Marija Pandevska, Liljana Panovska, Jasminka Namicheva, Jamila Kolonomos, Ivan Mikulcic, Krinka Vidakovic-Petrov, Samuel Sadikario, Ivana Vucina Simovic / Jelena Filipovic, Jovan Culibrk, Tijana Milosavljevic Cajetinac, Sofija Grandakovska and Gil Anidjar.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in;line-height:normal"&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-bidi-font-family: Tahoma"&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:115%; font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:Calibri;mso-bidi-font-family: Tahoma;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language:EN-US;mso-bidi-language: AR-SA"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in;line-height:normal"&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-bidi-font-family: Tahoma"&gt;However, in its narrower structure it encompasses a sub-triptych that forms the composition: 1. Discursive discussion, proposed by the fourteen original works, created by the authors in accordance with the purpose of this publication; 2. Historical-documentary level, which refers to the presence of archival material that is of closer crucial importance for the Holocaust in Macedonia as a result of the research process and 3. Visual level, semiotically determined as an &lt;i&gt;exhibition in the publication &lt;/i&gt;or &lt;i&gt;iconic discussion &lt;/i&gt;on the photographic material present here, which brings closer the narration of the research process and the chrestomathy. The synthesis or unity of the sub-tryptich is multiplied on a third level- in the exhibition within the project, a visual replica of the iconic and discursive level. The “triptych into triptych” gives form to the diachronic structure of the chrestomathy in combination with the unattainable domain of the profoundness of evil and the range while presenting its details.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Cambria, serif; "&gt;(from the foreword &lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Cambria, serif; "&gt;&lt;span style="font-size: 12pt; font-family: Cambria, serif; "&gt;&lt;i&gt;Homage on the Irony of Evil and on the Historical, Cultural and Theoretic Memory of the Holocaust &lt;/i&gt;by Sofija Grandakovska for the book "The Jews From Macedonia and the Holocaust: History, Theory, Culture")&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:115%; font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:Calibri;mso-bidi-font-family: Tahoma;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language:EN-US;mso-bidi-language: AR-SA"&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in;line-height:normal"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in;line-height:normal"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" align="center" style="text-align:center;line-height:normal"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;font-family:&amp;quot;Cambria&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-bidi-font-family: Tahoma"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;/span&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4721704514618803482-6659501020233075307?l=apexresidentgrandakovska.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apexresidentgrandakovska.blogspot.com/feeds/6659501020233075307/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://apexresidentgrandakovska.blogspot.com/2011/10/jews-from-macedonia-and-holocaust.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4721704514618803482/posts/default/6659501020233075307'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4721704514618803482/posts/default/6659501020233075307'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apexresidentgrandakovska.blogspot.com/2011/10/jews-from-macedonia-and-holocaust.html' title='THE JEWS FROM MACEDONIA AND THE HOLOCAUST: HISTORY, THEORY, CULTURE, edited with a foreword by S. Grandakovska'/><author><name>apexart resident</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/-fEqdbx_Elnk/Tpi7MLf3QMI/AAAAAAAADM0/0h7ch9cTFCM/s72-c/korica%2Bfinal1909%2B%25283%2529.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4721704514618803482.post-5839559967047241435</id><published>2011-08-11T13:18:00.000-07:00</published><updated>2011-08-11T13:23:30.629-07:00</updated><title type='text'>ДОЛГО ВРЕМЕ</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-uwhX631Qkio/TkQ5v7WivgI/AAAAAAAADGM/dyYulCv2Em8/s1600/dolgo.JPG" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"&gt;&lt;img style="cursor:pointer; cursor:hand;width: 224px; height: 400px;" src="http://4.bp.blogspot.com/-uwhX631Qkio/TkQ5v7WivgI/AAAAAAAADGM/dyYulCv2Em8/s400/dolgo.JPG" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5639696128923581954" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="MK"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="MK"&gt;Долго време&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;  &lt;p class="MsoNormal" align="right" style="text-align:right"&gt;&lt;span lang="MK"&gt;(на дедо ми К.Г.)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="MK"&gt;Живееше&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="MK"&gt;долго, долго,&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="MK"&gt;патуваше до крајот&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="MK"&gt;исто толку колку што живееше&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="MK"&gt;долго, долго,&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="MK"&gt;како издиша&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="MK"&gt;на моите раце&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="MK"&gt;Ти&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="MK"&gt;засекогаш и тивко и сам&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="MK"&gt;нема да можам да заборавам уште&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="MK"&gt;долго, долго време.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="MK"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="MK"&gt;С.Г.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="MK"&gt;2011&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4721704514618803482-5839559967047241435?l=apexresidentgrandakovska.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apexresidentgrandakovska.blogspot.com/feeds/5839559967047241435/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://apexresidentgrandakovska.blogspot.com/2011/08/blog-post_11.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4721704514618803482/posts/default/5839559967047241435'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4721704514618803482/posts/default/5839559967047241435'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apexresidentgrandakovska.blogspot.com/2011/08/blog-post_11.html' title='ДОЛГО ВРЕМЕ'/><author><name>apexart resident</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/-uwhX631Qkio/TkQ5v7WivgI/AAAAAAAADGM/dyYulCv2Em8/s72-c/dolgo.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4721704514618803482.post-3491153487868370389</id><published>2011-08-02T05:40:00.000-07:00</published><updated>2011-08-02T05:47:02.570-07:00</updated><title type='text'>ЈАЗИКОТ И ТИШИНАТА НА ЗЕМЈАТА</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-Zcn4U1847rs/TjfxtfDSS4I/AAAAAAAADFw/ikGZHQWYUkg/s1600/EARTH.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"&gt;&lt;img style="cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 224px;" src="http://1.bp.blogspot.com/-Zcn4U1847rs/TjfxtfDSS4I/AAAAAAAADFw/ikGZHQWYUkg/s400/EARTH.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5636239222409153410" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-8L5YrDFH5bM/TjfxhEeFU_I/AAAAAAAADFo/yl_GxGYBjwE/s1600/Jerusalem.JPG" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"&gt;&lt;img style="cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 224px;" src="http://3.bp.blogspot.com/-8L5YrDFH5bM/TjfxhEeFU_I/AAAAAAAADFo/yl_GxGYBjwE/s400/Jerusalem.JPG" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5636239009115362290" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:12.0pt;line-height:115%; mso-ansi-language:MK"&gt;ЈАЗИКОТ И ТИШИНАТА НА ЗЕМЈАТА&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="margin:0in;margin-bottom:.0001pt;line-height:18.0pt"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Јазикот толку многу сака&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="margin:0in;margin-bottom:.0001pt;line-height:18.0pt"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Да ја изрази тишината на земјата&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="margin:0in;margin-bottom:.0001pt;line-height:18.0pt"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; Копнее да ја победи&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="margin:0in;margin-bottom:.0001pt;line-height:18.0pt"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Нејзината моќ.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="margin:0in;margin-bottom:.0001pt;line-height:18.0pt"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Јазикот не ги познава&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="margin:0in;margin-bottom:.0001pt;line-height:18.0pt"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;И сеуште ги нема откриено сите тајни.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="margin:0in;margin-bottom:.0001pt;line-height:18.0pt"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Затоа длаби.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="margin:0in;margin-bottom:.0001pt;line-height:18.0pt"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Затоа говорот му припаѓа на јазикот&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="margin:0in;margin-bottom:.0001pt;line-height:18.0pt"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Затоа тишината и останува единствено  на земјата&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="margin:0in;margin-bottom:.0001pt;line-height:18.0pt"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Затоа и човекот не е збунето дете&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="margin:0in;margin-bottom:.0001pt;line-height:18.0pt"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Меѓу две тишини,&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="margin:0in;margin-bottom:.0001pt;line-height:18.0pt"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Затоа и човекот расте помеѓу љубовната игра на&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="margin:0in;margin-bottom:.0001pt;line-height:18.0pt"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Говорот на јазикот и на тишината на земјата.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="margin:0in;margin-bottom:.0001pt;line-height:18.0pt"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Ете, затоа јазикот толку многу сака&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="margin:0in;margin-bottom:.0001pt;line-height:18.0pt"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Да ја изрази тишината на земјата,&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="margin:0in;margin-bottom:.0001pt;line-height:18.0pt"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Ете затоа,&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="margin:0in;margin-bottom:.0001pt;line-height:18.0pt"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Јазикот нека говори&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="margin:0in;margin-bottom:.0001pt;line-height:18.0pt"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;А земјата нека продолжи да молчи.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="margin:0in;margin-bottom:.0001pt;line-height:18.0pt"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="margin:0in;margin-bottom:.0001pt;line-height:18.0pt"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;С.Г.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="margin:0in;margin-bottom:.0001pt;line-height:18.0pt"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Ерусалим, јули, 2011.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:12.0pt;line-height:115%; mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4721704514618803482-3491153487868370389?l=apexresidentgrandakovska.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apexresidentgrandakovska.blogspot.com/feeds/3491153487868370389/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://apexresidentgrandakovska.blogspot.com/2011/08/blog-post.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4721704514618803482/posts/default/3491153487868370389'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4721704514618803482/posts/default/3491153487868370389'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apexresidentgrandakovska.blogspot.com/2011/08/blog-post.html' title='ЈАЗИКОТ И ТИШИНАТА НА ЗЕМЈАТА'/><author><name>apexart resident</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/-Zcn4U1847rs/TjfxtfDSS4I/AAAAAAAADFw/ikGZHQWYUkg/s72-c/EARTH.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4721704514618803482.post-3836055137847839723</id><published>2011-06-28T13:11:00.000-07:00</published><updated>2011-06-28T13:23:17.895-07:00</updated><title type='text'>MULTIPLIED LITERARY STORY</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-EsNL4mzwowc/Tgo25gmqBeI/AAAAAAAADDw/HINWkoHTTKE/s1600/f08.JPG" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 285px;" src="http://1.bp.blogspot.com/-EsNL4mzwowc/Tgo25gmqBeI/AAAAAAAADDw/HINWkoHTTKE/s320/f08.JPG" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5623367446358001122" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;p class="MsoNormal" align="center" style="text-align:center"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight: normal"&gt;&lt;span style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:EN-US"&gt;MULTIPLIED LITERARY STORY: A BIBLICAL TEXT, A NEREZI MASTER, THE ITALIAN PROTO-RENAISSANCE AND THE MACEDONIAN CONTEMPORARY&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: EN-US"&gt; &lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;POETRY&lt;/b&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" align="center" style="text-align:center;line-height:150%"&gt;&lt;span style="font-size:11.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:EN-US"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" align="center" style="text-align:center;line-height:150%"&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;&lt;span style="font-size:11.0pt;line-height: 150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt;Sofija Grandakovska&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" align="center" style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: 14px; line-height: 21px;"&gt;(In: &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:11.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Konštantinove listy [Constantine’s letters; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;Константинова писмена&lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:11.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;]&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:11.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt;, Uiverzita &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Konštantína Filozofa v Nitre, 2/2009, p. 82-93)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align:justify"&gt;&lt;span style="font-size:11.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language:EN-US"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language:EN-US"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language:EN-US"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" align="center" style="font-weight: bold; text-align: center; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight: normal"&gt;&lt;span style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:EN-US"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" align="center" style="font-weight: bold; text-align: center; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight: normal"&gt;&lt;span style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:EN-US"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" align="center" style="font-weight: bold; text-align: center; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight: normal"&gt;&lt;span style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:EN-US"&gt;MULTIPLIED LITERARY STORY: A BIBLICAL TEXT, A NEREZI MASTER, THE ITALIAN PROTO-RENAISSANCE AND THE MACEDONIAN CONTEMPORARY&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: EN-US"&gt; &lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;POETRY&lt;/b&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;  &lt;p class="MsoNormal" align="center" style="font-weight: bold; text-align: center; line-height: 150%; "&gt;&lt;span style="font-size:11.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:EN-US"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" align="center" style="font-weight: bold; text-align: center; line-height: 150%; "&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;&lt;span style="font-size:11.0pt;line-height: 150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt;Sofija Grandakovska&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="font-weight: bold; text-align: justify; line-height: 150%; "&gt;&lt;span style="mso-ansi-language:EN-US"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="font-weight: bold; text-align: justify; line-height: 150%; "&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language:EN-US"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="font-weight: bold; text-align: justify; line-height: 150%; "&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language:EN-US"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%; "&gt;&lt;span style="font-family: Arial, sans-serif; "&gt;INTRODUCTORY COORDINATES&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; text-indent: 0.5in; line-height: 150%; "&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt;The narrow focus of this paper is geared towards the review of the issue: what is it that connects various artistic forms of expression within different historical epochs, whose source originates in the literary story, and what is it that separates them and makes them independent within that context?&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; text-indent: 0.5in; line-height: 150%; "&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt;As the pretext of our ‘recurring’ or multiplied literary story is taken a story of a Biblical, that is, a New Testament event related to the last week of Christ’s earthly life that brings together his passions more coherently. This literary story can be seen as &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;multiplied&lt;/i&gt; in the cycle of the scenes of Christ’s passions, in the monumental iconographic examples of the XII century &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Nerezi painting&lt;/i&gt;, in the &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Proto-Renaissance&lt;/i&gt; painting expression of Giotto, and through the poetic expression of Michail Rendzov in the &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Macedonian contemporary poetry&lt;/i&gt;. Albeit all these examples depicting one Biblical event use diversified artistic tools: words or images, and although they belong to different time periods, nevertheless, they are united through the great theme of passions that we treat as the direct link among the four texts within the context of our comparative research.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; text-indent: 0.5in; line-height: 150%; "&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt;Literary and visual arts monuments taken as examples of our comparative research of the Biblical theme of passions evince that the application of the linguistic phenomenon in visual arts can be reviewed from the perspective of &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;dissimilarity of expression&lt;/i&gt; from the formal standpoint, since both media choose different means to present the theme. On the other hand, however, each of these texts allows for a more articulated division into its own ‘subgroups’ that, of their own accord, enrich the multiplication of the Biblical text in an authentic fashion. Thus, the literary text ceases to be only canonical and Biblical and becomes highly poetic (Macedonian contemporary poetry), and the visual arts text expands its dimension becoming Byzantine and Proto-Renaissance, ultimately completing its growth and becoming a &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;cultural&lt;/i&gt; text.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%; "&gt;&lt;span style="mso-ansi-language:EN-US"&gt;&lt;span style="mso-tab-count:1"&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt;The formal diversification in the rendering of the theme of passions discovered in different media and historical periods (text/word-picture/color, different epochs), ushered us into the realm wherein we ascertained a possibility to review different forms of expression through &lt;i style="mso-bidi-font-style: normal"&gt;four stories&lt;/i&gt; that originate in the same thematic source, versatile styles and expressions, and profound messages communicated across and addressed to the human dimension of suffering. Thus: 1) the Biblical-Christian aspects of the suffering disclose the economy of salvation of the mankind through Christ and the Mother of God; 2) the next text from our multiplied story, historically belonging to the Byzantine tradition, enhances the &lt;i style="mso-bidi-font-style: normal"&gt;human&lt;/i&gt; dimension of man’s suffering by way of various elements of style used in the &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Lamentation&lt;/i&gt; at Nerezi; 3) in the Proto-Renaissance dissimilarity of style and expression, highlighting the power of &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;the gesture&lt;/i&gt; as a motif, it &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;humanizes the divine&lt;/i&gt; and affirms the idea of the power of man and the faith in himself; 4) the poetical text of Michail Rendzov in the &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Deposition from the Cross (fresco)&lt;/i&gt;, poetizes the grand Biblical event that inherently belongs to the thematic scope of &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;passion&lt;/i&gt;, that is, suffering becomes a &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;poetic-lyrical category&lt;/i&gt;.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%; "&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%; "&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:EN-US"&gt;STORY 1: BIBLICAL TEXT&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; text-indent: 0.5in; line-height: 150%; "&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt;The first story refers to the &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Biblical story&lt;/i&gt; that underlies the other three stories in our research as their basic text; here we are narrowing it to the &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Lamentation&lt;/i&gt; scene as a part of the cycle of scenes depicting Christ’s passions. They are as follows&lt;a style="mso-footnote-id:ftn1" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftn1" name="_ftnref1" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-GB;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[1]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;: &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;the Last Supper, the Entombment, Washing the Disciple’s Feet, the Prayer in the Garden of Gethsemane (Mount Olive), Judas Betrayal, the Trial by Annas and &lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Caiaphas" title="Caiaphas"&gt;&lt;span style="color:windowtext"&gt;Caiaphas&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;, the Three Denials of Christ by Peter, the Judging by Pontius Pilate, the Mocking, the Path to Golgotha, the Ascent to the Cross/Crucifixion, the Deposition, &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;and&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt; the Lamentation&lt;/i&gt;. As its textual model, the literary-Biblical &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Lamentation&lt;/i&gt; uses the prophecy of Simeon the Elder (&lt;/span&gt;&lt;span lang="EN" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:EN;mso-bidi-font-weight:bold"&gt;Simeon the Righteous), the God-Receiver&lt;/span&gt;&lt;span lang="EN" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:EN"&gt; from the New Testament, rendered in the form of an address to the Mother of God: “&lt;/span&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Indeed, a sword will pierce your own soul, too, so that the inner thoughts of many people might be revealed&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;." (Luke 2:35). This moment foreshadows the passions of Christ, that are&lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;announced in the New Testament through the blessing of Simeon directed to Joseph and Mary. Addressing her, he would say: "&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;This child is destined to cause the falling and rising of many in Israel, and to be a sign that will be spoken against&lt;/i&gt;” (Luke 2:34).&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; text-indent: 0.5in; line-height: 150%; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;According to Ephraim of Syria&lt;a style="mso-footnote-id:ftn2" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftn2" name="_ftnref2" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:12.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[2]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;, this part of the New Testament literary text referencing the Lamentation, that is, the theme of passions, at the same time reveals heretics’ doubting Christ’s deity. The belief in this aspect of Christ’s nature was ambivalent: the first deemed that Christ’s body was not passionless, that it was earthly, therefore, the incarnation was not performed in the real body; the second creed maintains the belief that his body was divine. The former creed evinces lack of belief in the God-Man and Savior (Messiah) Christ on the part of Jews. According to exegesis, the sword from Simeon’s prophecy that will pierce the soul of the Mother of God hints at the &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;denial&lt;/i&gt;, that is, that the savior of the world was born through the Mother of God. The Passion of Christ, thus, represents the reference to the Old Testament sin now transferred to the shoulders of the entire mankind. The couple mother-son, actually, is the New Eve and the New Adam, that is, the couple savior as a &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;semiotic&lt;/i&gt; category.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; text-indent: 0.5in; line-height: 150%; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Within the context of our first story, the prophecy rendered through the textual act as a form of syntagmatic level resembles an epigraphic expression, since the &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Lamentation&lt;/i&gt; scene is conveyed in a brief, implicitly allegorical form that demands to be recognized and purported in the context of a dogmatic, a historical, and a divine truth. Thus, first and foremost, it refers to the revelation of the divine and human nature of Christ, but also to the crucifix in the soul of the Mother of God: at the same time, she is a mother and the path-finder for humanity. The Biblical story follows the scheme of the Christian dogma in a brief, but allegorical depiction of events, abstracting narration and dramatization of the description of the event. Here everything is subject to the promulgation of the event as a historical, Biblical-literary act. However, scarcity of details is only one way of highlighting the content and the profundity of the event concealed in the allegorical form.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; text-indent: 0.5in; line-height: 150%; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;It is noteworthy that part of the comparative methodology used for researching the origin of the literary story related to the &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Lamentation&lt;/i&gt; event - which will bring us closer to our second story – has revealed that more than the several literary sources from the Synoptic Gospels, the &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;apocryphal literature &lt;/i&gt;treats it more comprehensively&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;, &lt;/i&gt;in particular, the Gospel of Nicodemus, the homiletic literature, the sermons of George of Nicomedia, liturgical and poetic texts, and mostly the apocrypha of the Mother of God. What is impressive in these texts and sources is that they give a very poignant, detailed description on the &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;human&lt;/i&gt; dimension of the suffering of Biblical characters, and that emphasized emotionality of the form and the event is conducive of the possibility to reveal the physical humanity of Christ divine attributes. On the other hand and at the same time depicted are human drama and the agony of a broken heart, rendered through the suffering of his mother. As an illustration and part of the apocryphal sources, we cite the description from the &lt;i style="mso-bidi-font-style: normal"&gt;Gospel of the Mother of God&lt;/i&gt;, wherein Saint Nikolay of Zhicha&lt;a style="mso-footnote-id:ftn3" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftn3" name="_ftnref3" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:12.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[3]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; depicts the suffering of Mary with the following details:&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="margin-top: 5pt; margin-right: 0.8in; margin-bottom: 5pt; margin-left: 0.3in; text-align: justify; text-indent: 0.5in; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size: 11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;“The shepherd is struck, and the flock has dispersed. But whereto did she, the Mother, flee? She is standing by the cross in silence and pain. With her presence here, she testifies that it is a Son of Man, Her Son, and that she is His Mother. Every painful movement of the crucified Lord is relived in her soul, not as a ripple but as a thunder-storm. Still, she keeps her mouth shut, so that thus she can, overwhelmed with pain, feel the burden of His crucifixion passions.” (…)&lt;a style="mso-footnote-id: ftn4" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftn4" name="_ftnref4" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:11.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[4]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; text-indent: 0.5in; line-height: 150%; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;This clearly evinces that details introduce expansions in the descriptions of the Biblical New Testament story. All this contributes to the emphasis of the human dimension in the drama of the passions of Christ as a human being and the Mother of God as His Mother.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; text-indent: 0.5in; line-height: 150%; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;The &lt;i style="mso-bidi-font-style: normal"&gt;Lamentation&lt;/i&gt; scene is closely related to, that is, follows the &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Crucifixion&lt;/i&gt; and &lt;i style="mso-bidi-font-style: normal"&gt;Deposition from the Cross&lt;/i&gt; scenes: &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="margin-top: 5pt; margin-right: 0.5in; margin-bottom: 5pt; margin-left: 0.4in; text-align: justify; text-indent: 0.5in; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size: 11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;“And when Jesus drew His last breath, two of his secret disciples, Joseph of Arimathea and Nicodemus, upon the approval of Pilate, took the body down from the cross and with tears in their eyes kissed it and sprinkled it with myrrh and sang to it like to a God.”&lt;a style="mso-footnote-id:ftn5" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftn5" name="_ftnref5" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:11.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[5]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; text-indent: 0.5in; line-height: 150%; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;In the same Gospel, the profound grief of the Mother of God articulated as a powerful dirge is described in the following fashion: &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="margin-top: 5pt; margin-right: 0.5in; margin-bottom: 5pt; margin-left: 0.3in; text-align: justify; text-indent: 0.5in; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size: 11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;“Receiving the Dead Son in her motherly embrace, the Holy Virgin broke out into more bitter crying: “My Beloved Son, why did You leave me in deep pain and sorrow? The only hope of my life and my only life is You, my Son and God! The only light of my eyes, what will your mother do without You? ... Oh, my wounded body, lying with myrrh anointed, the dead Son of me! You who hold Yourself with Your powerful hand, now, breathless are laid in your tomb! Oh, if I could only die with You, so that I, Your mother, don’t have to see You dead!...”&lt;a style="mso-footnote-id: ftn6" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftn6" name="_ftnref6" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:11.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[6]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; text-indent: 0.5in; line-height: 150%; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Another source presenting the crying of the Mother of God and her lamentation represent the prayer hymns on the Mother of God. The poetical verses depicting the Crying of the Mother of God read:&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:11.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;“The crucified Christ the Virgin saw&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:11.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;And cried with her heart pierced:&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:11.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Beloved Son, my life dear,&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:11.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Why did You deserve such a death?&lt;a style="mso-footnote-id:ftn7" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftn7" name="_ftnref7" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:11.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[7]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:11.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;… By great suffering tormented&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:11.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;The Holy One washes Him with her tears&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:11.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;And kisses with a holy kiss.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:11.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;My Child, Goodness Infinite,&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:11.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Your blood will wash away all sins&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:11.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;And Your suffering cleanse the souls&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:11.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Of all those that will be baptized! “&lt;a style="mso-footnote-id:ftn8" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftn8" name="_ftnref8" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:11.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[8]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; text-indent: 0.5in; line-height: 150%; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;All these descriptions are not only laden with powerful expressionism and a possibility to detect metaphysics of pain and suffering, but also with a dramatic synergy of one Biblical event that in the New Testament remains deprived of this humanistic dimension.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; line-height: 150%; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; line-height: 150%; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;STORY 2: A NEREZI MASTER&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; text-indent: 0.5in; line-height: 150%; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;The emphasis on the human element of suffering, crying, and pain, that is, sentiment and emotion, will prevail over the dogmatic moment in the &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Lamentatio&lt;/i&gt;n scene by a XII&lt;sup&gt;th&lt;/sup&gt; century Nerezi master; to this very day, it remains to be a scene that via the language of painting captured one of the greatest sufferings and human pain in Byzantine. That comprises the second story of our comparative research. The human aspect in the &lt;i style="mso-bidi-font-style: normal"&gt;Lamentation&lt;/i&gt; scene &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;ennobles the dogma&lt;/i&gt; making it more human, since the centre of the representation is laid on &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;emotion&lt;/i&gt;. The pronounced drama, the enhanced condition of a crucified heart shows the Mother of God over-ridden with pain, with legs apart, in a deep trance engrossed in crying and sorrow. The &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Passion of Christ &lt;/i&gt;and the&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt; Lamentation&lt;/i&gt; yield an ambience of liturgical realism in visual presentation also, they render a certain optical and emotional effect&lt;a style="mso-footnote-id:ftn9" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftn9" name="_ftnref9" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:12.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[9]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; upon the viewer. The possibility of a &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;synergic experience&lt;/i&gt; results in the knowledge that what is depicted in the scenes imparts the impression that all that is happening here, now, and again, and before us. This kind of iconographic chronotopos creates an &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;allusion of a real chronotopos&lt;/i&gt;, since the intimate nature of the scene becomes an intimate and emotional experience of the viewer. The viewer becomes a participant, the co-empathizer in Christ’s suffering and in the crying of the Mother of God. The centre of the Biblical story breaks away from the dogmatic approach in the representation of this scene, and instead the centre of this painting composition is geared towards the human, the emotional, and the humanistic. The breaking away from the Biblical story from the &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;New Testament&lt;/i&gt; is carried out through the emphasis on the &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;humanistic tendencies&lt;/i&gt; of the Nerezi painter, the stressing of the anatomical aspects of human body, whereas at the same time, the iconographic presentation retains the dogmatic and abstract character of a New Testament story illustration. The stylistic aspects of the visual arts language, that are, in fact, stylistic innovations in the Christological program at Nerezi, apparently breaking away from the schematic approach to these Biblical events from the New Testament, bespeak the reflexion of the current tendencies at the Byzantine court of Alexios Commnenos.&lt;a style="mso-footnote-id:ftn10" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftn10" name="_ftnref10" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:12.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[10]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; Namely, the emergence of &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;liturgical realism&lt;/i&gt; in the &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Lamentation&lt;/i&gt; scene seems to be some kind of ‘&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;visual marketing’&lt;/i&gt; aimed at promoting the imperial politics in the region. Thus they strove to make the iconographic rendition of Biblical events closer to the audience at large, that is, to enable the people to communicate more directly with the presentation by way of their external expression and emotional dimension. To that end, the centre of the composition of the &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Lamentation&lt;/i&gt; is focused on the intensity of gesture, facial expression, new emotional power, and human, that is, &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;humanistic sympathy&lt;/i&gt;.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; text-indent: 0.5in; line-height: 150%; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;The &lt;i style="mso-bidi-font-style: normal"&gt;Lamentation&lt;/i&gt; from Nerezi is one distinctive example seminal of the beginning of a new evolution in style, marking a new dynamic stage in the Byzantine painting discourse, as well as some kind of breaking away from the Biblical discourse that will become more transparent a century later, in the Proto-Renaissance. However, the significance of the stylistic features that lend the depicted figures liveliness and realism, are even more significant from the standpoint of &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;culture,&lt;/i&gt; that is, the contribution of the Byzantine painting to the Western thought. Within the context of comparative reviews, Ernst Kitzinger will emphasize this innovation of the Nerezi painter as breaking away from the linguistic discourse and dogmatic approach in Christianity, underscoring: &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="margin-top: 5pt; margin-right: 0.6in; margin-bottom: 5pt; margin-left: 0.4in; text-align: justify; text-indent: 0.5in; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size: 11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;“As we can see, this stage is of extraordinary importance for the right kind of understanding of what was happening at that time.”&lt;a style="mso-footnote-id:ftn11" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftn11" name="_ftnref11" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:11.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[11]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; text-indent: 0.5in; line-height: 150%; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;The visual arts expression of the literary-Biblical story depicted at Nerezi was placed in the nave and represents an ‘expanded’ story as regards the details conveyed through the visual language. Beside the Mother of God, saying farewell to Christ are John the Apostle, who is kissing his hand, Joseph of Arimathea and Nicodemus, who are touching his feet. The iconographic positioning of the Mother of God represents the most powerful expression of sorrow and tenderness.&lt;a style="mso-footnote-id:ftn12" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftn12" name="_ftnref12" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:12.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[12]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; This moment, in its own right, accentuates her historical role, since it is realized as an integration of human and divine thought. She is the spiritual priest, the first human in the relationship between men and God, the woman and the virgin that enters a spiritual marriage with God in which mankind is integrated.&lt;a style="mso-footnote-id:ftn13" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftn13" name="_ftnref13" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character: footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:12.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB; mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[13]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; Finally, through her Jesus acquires his carnal nature. This iconographic symbol contains the ritualistic act aiming to emphasize man’s drama, the sacrificial death of Christ and his redeeming role for the mankind. The figures are depicted in one rhythmic expression whose dynamic placement not only unites the figures involved in the scene but also the viewer, who, thus, acts as an integral dynamic category.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; text-indent: 0.5in; line-height: 150%; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Judging by the stylistic expression of the anonymous painter, who will only remain to be known in history as the Nerezi painter, he was undoubtedly acquainted with the Biblical pattern of this scene, as well as the Christian canon used for its representation. Nevertheless, he used a certain &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;artistic freedom&lt;/i&gt;, showing one leg of the Mother of God visibly revealed and thrown over the dead body of her son. Such innovation in the painting at Nerezi can be understood as a transparent semiotic denote that gives off the dynamism of an internal struggle and suffering, and dialectics of the salvation at the same time. The bare leg of the Mother of God inspires passion in the lamentation as a dramatic act of man. At the same time, such an iconographic approach added to the &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Lamentation&lt;/i&gt; scene at Nerezi accentuates the realism of man’s suffering. This iconographic element enriches the semiotic dimension that reveals the closeness among the representation, the Biblical story, and its human empathy in communication with wider populist masses at the time of the Commneni, as well as between God and man.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; line-height: 150%; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;STORY 3: PROTO-RENAISSANCE OF GIOTTO&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; text-indent: 0.5in; line-height: 150%; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;The third story from our comparative research on a multiplied literary story dedicated to the theme of passions comes from the western paining that will set in later, in the Proto-Renaissance period. One of the most reproduced scenes that mark the Byzantine contribution to the Renaissance is the &lt;i style="mso-bidi-font-style: normal"&gt;Lamentation&lt;/i&gt; from Nerezi. This scene evokes deep reminiscences of the similarity with the ethos of Giotto’s scene depicting the Biblical lamentation. This example should be expounded from the standpoint of exclusion of any direct connection, that is, direct impact of the Nerezi painter on the Italian Proto-Renaissance. Even though, for the time being, as regards this issue in the world of science, there has still not been made any research pertaining thereto, therefore, unfortunately, this relation remains without any definite answer,&lt;a style="mso-footnote-id:ftn14" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftn14" name="_ftnref14" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character: footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:12.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB; mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[14]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; still, the argument remains to be that this example is one distinctive form, one distant (in terms of time and space) emancipation of the Byzantine innovation in St Panteleimon at Nerezi, through the application of the linguistic Biblical representation in the western painting. This data coming from the world of science should be understood as valuable, for it indicates science still has not shut the door before this important issue that treats the relationship between the Nerezi painting and the Proto-Renaissance painter Giotto by way of the &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Lamentation&lt;/i&gt;.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; text-indent: 0.5in; line-height: 150%; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Addressing the Byzantine contribution to the western painting,&lt;a style="mso-footnote-id:ftn15" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftn15" name="_ftnref15" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:12.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[15]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; the renowned E. Kitzinger mentions several key names&lt;a style="mso-footnote-id: ftn16" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftn16" name="_ftnref16" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:12.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[16]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; from the world of science that have been doing research on this important&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;cultural topic. Viewing the situation within the comparative ambience, different scholarly stances place the issue in ambiguous contexts.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; text-indent: 0.5in; line-height: 150%; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;V. Lazarev, one of the most esteemed authorities as regards this issue, expresses a negative stance pertaining to any direct relation and considers it to be an &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;over-rating&lt;/i&gt; of the Byzantine role in the later western painting. On the other hand, G. Vassari writes that the Byzantine painting is a completely &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;static art&lt;/i&gt; and thus can be included in manuals on painting; in other words, it relies on the traditional approach in depicting saints, use of colour, and alike from generation to generation, and he does not mark any dynamism in its development.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; text-indent: 0.5in; line-height: 150%; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Notwithstanding this, the issue science is facing today is: Did Byzantium substantially affect the development of the western painting or, on the other hand, it only rendered life and positive guidance to the painting in the West?&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; text-indent: 0.5in; line-height: 150%; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Our research of this issue wants to affirm and elaborate the idea that with his &lt;i style="mso-bidi-font-style: normal"&gt;Lamentation&lt;/i&gt; Giotto complements the Byzantine Nerezi &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Lamentation&lt;/i&gt; through its humanistic tendencies. Even though they are two different kinds of aesthetics and concepts connected through the same Biblical story, the point of convergence of these two parallels, and not direct influences, rests on their propensity to highlight the humanistic tendencies in both iconographic representations. Hence, according to V. Lazarev, &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;one should not over-rate the Byzantine role on the later western painting &lt;/i&gt;but place the situation into the context of trend setting in the later development of the western painting treating Biblical themes. Therefore, bearing in mind the stylistic innovations of the Biblical text at Nerezi applied as visual arts, it should be emphasized that Byzantine art should not be treated as essentially static.&lt;a style="mso-footnote-id:ftn17" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftn17" name="_ftnref17" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:12.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[17]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; The &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Lamentation&lt;/i&gt; at Nerezi represents a new interest in the human shape and a new type of human being, which will be more pronounced in its expression later in the Proto-Renaissance. In this period, the predominant emphasis of man’s anatomy supports the idea of man’s superiority and his faith in himself. In Giotto’s &lt;i style="mso-bidi-font-style: normal"&gt;Lamentation,&lt;/i&gt; that new interest in human figure and being will be conveyed through the interest in the anatomical dimension of man’s body. Thus Nerezi gets its anticipation in the new stylistic expression in the West, in Giotto, where human values, cohesion of emotions, mood, and movement dominate. As Wilhelm Keller will summarize, &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;in the background of this concept is the human form – is Byzantium&lt;/i&gt;.&lt;a style="mso-footnote-id:ftn18" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftn18" name="_ftnref18" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:12.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[18]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; Hence, the new dynamism in the style of the Nerezi master, who creates in Macedonia, correlates by way of a powerful dynamism with the dynamic style of the iconography in the western painting. Therefore, even though a new type of humanism appears, whose center is the emotionalism captured in the representation at Nerezi, and Giotto is only further building upon it with his humanistic tendencies as regards aesthetics, still we can speak about one kind of &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;formalism&lt;/i&gt; the figures in both renditions arouse and not their direct influence. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; line-height: 150%; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; line-height: 150%; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;STORY 4: MICHAIL RENDZOV AND THE CONTEMPORARY MACEDONAIN POETRY&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; text-indent: 0.5in; line-height: 150%; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;It belongs to the Macedonian contemporary poetry, the collection of poetry &lt;i style="mso-bidi-font-style: normal"&gt;Nerezi&lt;/i&gt; (1982) by Michail Rendzov; the poem is entitled the &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Deposition from the Cross&lt;/i&gt; (fresco).&lt;a style="mso-footnote-id:ftn19" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftn19" name="_ftnref19" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:12.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[19]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; Through its poetic language, the same Biblical story, as represented on a fresco at Nerezi, is illustrated. The suffering and lamentation, again, is the motive instigating the creation of new poetic narration, as well as one profound human truth. In this poetic narration by Rendzov are aptly sublimed three stories (Biblical/literary, visual arts, and poetic): there are no allusions that the first poetic image makes a reference to the Biblical text: &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;When they were taking him down, they cried&lt;/i&gt;…&lt;a style="mso-footnote-id:ftn20" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftn20" name="_ftnref20" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:12.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[20]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; This is a direct reference to the New Testament story of Christ’s deposition from the cross, as well as the lamentation that follows immediately thereafter. Through this poetic image, the poet makes a blend of two pivotal Biblical-literary and historical events that refer to human sacrifice and human suffering, as well as the economy of the salvation.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; text-indent: 0.5in; line-height: 150%; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;When we relate the first poetic image from the &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Deposition from the Cross&lt;/i&gt; with the last poetic image: &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;When they were raising me, Ah, when they were raising me, they cried&lt;/i&gt;,&lt;a style="mso-footnote-id:ftn21" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftn21" name="_ftnref21" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:12.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[21]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;, which captures the very lyrical point, we discover one harmonious unification of the Biblical cycle epitomized in the great theme of passions. What stems from this as a poetic truth is the &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;subjectivization&lt;/i&gt; of the act of suffering, lamentation, crucifixion, and resurrection for each of us. Suffering is revealed as one intimate dialogue among the poet, God, and the word in man as one unrepeatable and unrenderable act. Suffering is disclosed as one &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;intimate religion&lt;/i&gt;, a subjectivized and pure drama (of every man). Through the eschatological act of the crucifixion, the poet is making an attempt to identify God, who is beyond time, as well as any suffering that is repeatable in each of us. It is a &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;discovered poetic liturgy in the subjective act of suffering&lt;/i&gt;, in the abstraction of poetry. The poet resurrects through the crucifixion of the word. The centre does not hinge on the suffering of Christ. The centre is man, the poet, the poem. Thus poetry becomes divine, and the poetic act an immortal work.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; text-indent: 0.5in; line-height: 150%; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;The ornithological structure of the &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;symbol of the cross as a bird&lt;/i&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn22" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftn22" name="_ftnref22" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character: footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:12.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB; mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[22]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; pronounces the verticalization of the spirit through suffering; it carries the new birth of the poet-man; the new cosmogony that is individual, personal, intimate, and deep again. It also corresponds to the Christian discourse of the resurrection, as well as it rebirth.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; text-indent: 0.5in; line-height: 150%; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Juxtaposing the crying during Christ’s deposition from the cross with the crying that appears as an allusion to the raising of the lyrical subject to the cross, the poet reveals an important relation of anti-thesis: raising-deposition. Jesus becomes a sacrifice for all people because of man’s sinful nature. The poet is put on the cross, ready to be crucified. The poet appears to be promulgating: poetry is salvation. The poet is the savior. He is ready for the act of subjective eschatology that is a big chance for the transformation and growth of the spirit. This is the individual act poetry is calling for. The centre of the subjectivity is lost again. Such a spirit has to be crucified in the name of the poetic and human truth for all. The poet appears as a&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;personal Jesus&lt;/i&gt;.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; text-indent: 0.5in; line-height: 150%; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Once again, from the personal, Suffering is placed into the context of the collective&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;. They cried&lt;/i&gt;,&lt;a style="mso-footnote-id: ftn23" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftn23" name="_ftnref23" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:12.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[23]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; is the last verse. The poet puts himself in the role of the model ready to be crucified. In the poet is fractured all evil, all the foul human play that thwarts both individual growth and the global context.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; text-indent: 0.5in; line-height: 150%; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;In his poetical world, Rendzov reinstitutes the depraved human nature centrally. Again, he rewrites the biblical text stressing the individual sin, inertia, and defocusing from our own selves. However, through his poetic images, Rendzov also creates a possibility for a new iconography: the Crucified, man-poet, Crucifixion is a poetic act. That man is a man in each of us. Auto-referentiality indicates that the four stories are completed through the theme of suffering; that it is theme whose symbolism and gravity for which each historical period finds suitable modes of artistic expression to render, yet the emotionality, the pain, the suffering, the crying remain timeless – and the same. And they are human.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify; text-indent: 0.5in; line-height: 150%; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;The Biblical, the Byzantine, the Proto-Renaissance, and the contemporary poetic in a &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;multiplied &lt;/i&gt;passion &lt;i style="mso-bidi-font-style: normal"&gt;story&lt;/i&gt; contain the duality of the fall and the rise, the sin and the sacrifice, the crying that should become rejoicing. Rendzov’s poetic truth becomes a synonym for an axiom that kills and gives birth, the singing that resurrects like the divine dimension in each of us. The poetic truth accentuates the spiritual quest as a venue towards salvation.&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;Therefore, suffering emerges as the basic poetic category that yields an opportunity for an inner growth and subjective resurrection.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p align="center" style="text-align: center; line-height: 150%; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="line-height: 150%; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p align="center" style="text-align: center; line-height: 150%; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p align="center" style="text-align: center; line-height: 150%; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p align="center" style="text-align: center; line-height: 150%; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size: 11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;LIST OF WORKS CITED:&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size: 11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;Антиќ-Стојчевска, Вера. &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:EN-US"&gt;2003. &lt;/span&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;Култот на света Богородица во Македонија.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style: normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:EN-US"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;Скопје&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;: Просветно дело&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:11.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt;.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size: 11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;Бла`ени Теофилакт, Архиепископ Бvлгарски. &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:11.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt;2003. &lt;/span&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;Тvлкувание на евангелието&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:EN-US"&gt;, &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;том 2. София.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size: 11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;Бурк, Питер. &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: EN-US"&gt;2001. &lt;/span&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;Ренесанса.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; Скопје: Еин-соф.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size: 11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;Гадамер, Георг-Ханс. 2005. &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Актуелноста на убавото&lt;/i&gt;. Скопје: Магор.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size: 11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;Грандаковска, Софија. 2001. Свештенството на жената-именител на духовно мајчинство. Во: &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Зборник истражувања од областа на родови студии&lt;/i&gt;, том 2/3. Скопје: Евро Балкан Пресс.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size: 11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;Пепек-Миљковиќ, Петар. 1967. &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Делото на зографите Михаило и Еутихиј&lt;/i&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:EN-US"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;Скопје.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size: 11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;Поповић, д-р Јустин. 1980. Догматика православне цркве, 2. Београд.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size: 11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;Ренџов, Михаил. 2003. &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Врвот, реката, морето&lt;/i&gt;. Скопје: Менора.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size: 11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;Свето писмо. 1999. Скопје.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size: 11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;Св. Николај Жички. 2001. Бо&lt;/span&gt;&lt;span lang="RU" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:RU"&gt;городично јеванђеље. Во: &lt;/span&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style: normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;Пресвета Богородице, спаси нас. Живот и чуда Пресвете Богородице&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;. Цетиње.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size: 11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;Св. Ефрем Сиријски. 2004. Тумачење четири јеванђеља. Во: &lt;i style="mso-bidi-font-style: normal"&gt;Свети оци тумаче јеванђеље.&lt;/i&gt; Београд.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Demus, Otto. &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;1970. &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Byzantine art and the West. &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:EN-US"&gt;NY: &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:11.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;New York University Press&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Popovski, Ante, ed. by. 2000. &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Orpheus and Jesus&lt;/i&gt;, Struga&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: EN-US"&gt;.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Sinkevic, Ida. 1994. &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;The Church of St. Panteleimon at Nerezi: Architecture, Painting and Sculpture&lt;/i&gt;, (vol.1 &amp;amp; II). Princeton University (authorized facsimile from the micro film master copy).&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Talbot David. 1997. &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Art of the Byzantine era&lt;/i&gt;. London Thames and Hudson.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;div&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;br /&gt; &lt;hr align="left" size="1" width="33%"&gt;  &lt;!--[endif]--&gt;  &lt;div id="ftn1"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn1" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftnref1" name="_ftn1" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character: footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB; mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[1]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; P. Miljkovic- Pepek&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt;, 1967, p.60.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div id="ftn2"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn2" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftnref2" name="_ftn2" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character: footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB; mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[2]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; St. Ephraim of Syria&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt;, 2004, p. 262.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div id="ftn3"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn3" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftnref3" name="_ftn3" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character: footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB; mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[3]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; St. Nikloay of Zhicha&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt;, 2001, pp.&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; 51-62.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div id="ftn4"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn4" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftnref4" name="_ftn4" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character: footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB; mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[4]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt;Ib., p. &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;57.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div id="ftn5"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn5" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftnref5" name="_ftn5" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character: footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB; mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[5]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; Ib., p. 36.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div id="ftn6"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn6" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftnref6" name="_ftn6" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character: footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB; mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[6]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; Ib., p. 36.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div id="ftn7"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn7" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftnref7" name="_ftn7" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character: footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB; mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[7]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; Ib., p. 396.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div id="ftn8"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn8" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftnref8" name="_ftn8" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character: footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB; mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[8]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; Ib., p. 397.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div id="ftn9"&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn9" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftnref9" name="_ftn9" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size: 10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character: footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB; mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[9]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; I. Sinkevic, 1994&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;, &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:EN-US"&gt;p &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;.43&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: EN-US"&gt;.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div id="ftn10"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn10" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftnref10" name="_ftn10" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character: footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB; mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[10]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; Ib., p. 35&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div id="ftn11"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn11" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftnref11" name="_ftn11" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character: footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB; mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[11]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; E. Kitzinger, 1965, &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt;p&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;. 361.&lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText"&gt;&lt;span lang="EN-GB"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div id="ftn12"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn12" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftnref12" name="_ftn12" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character: footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB; mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[12]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; S. Grandakovska&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; 2001, p.&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt; &lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;202.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:EN-US"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div id="ftn13"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn13" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftnref13" name="_ftn13" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character: footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB; mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[13]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; Ib., p.&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;197&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt;.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div id="ftn14"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText" style="text-align:justify"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id: ftn14" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftnref14" name="_ftn14" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:10.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[14]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; I find the consultations with Dr. Ida Sinkevic as regards this issue very helpful; she is the author of the volumionous monograph dedicated to Nerezi&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt;, and I use this opportunity to thank her once again.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:EN-US"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div id="ftn15"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText" style="text-align:justify"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id: ftn15" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftnref15" name="_ftn15" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:10.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[15]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; E. Kitzinger. The Byzantine Contribution to the Western Art of the Twelfth and Thirteenth Centuries&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;, 1965&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:EN-US"&gt;.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div id="ftn16"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText" style="text-align:justify"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id: ftn16" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftnref16" name="_ftn16" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:10.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[16]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; Presented at the Symposium dedicated to the Byzantine contribution to Western painting&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;, &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt;organized by&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; Dumbarton&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:RU"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;Oaks&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:RU"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;Papers&lt;/span&gt;&lt;span lang="RU" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:RU"&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:EN-US"&gt; held in&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt; 1965&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:EN-US"&gt;.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div id="ftn17"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn17" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftnref17" name="_ftn17" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character: footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB; mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[17]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; E. &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;Kitzinger&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt;, 1965, &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:EN-US"&gt;pp&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;. 360-361, 1965.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div id="ftn18"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn18" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftnref18" name="_ftn18" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character: footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB; mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[18]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; Ib., p.&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;368&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt;.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div id="ftn19"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText" style="text-align:justify"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id: ftn19" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftnref19" name="_ftn19" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:10.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[19]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt;The poetic truth of M. Rendzov corresponds with the monumental historical&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt;and visual arts beauty that radiates from this monastery, that inspired his collection of poetry &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Nerezi&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div id="ftn20"&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="line-height:150%"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn20" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftnref20" name="_ftn20" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:10.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:10.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[20]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:10.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;line-height:150%; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt;M. Rendzov, The&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;Peak,&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;the River, the&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;Sea,&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt; 2003, &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:10.0pt; line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;p. &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;line-height:150%;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;89.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;line-height:150%; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div id="ftn21"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn21" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftnref21" name="_ftn21" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character: footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB; mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[21]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span lang="PL" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:PL"&gt; Ib., p. 89.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div id="ftn22"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn22" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftnref22" name="_ftn22" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character: footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB; mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[22]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;The cross looks to me like a bird, &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt;p.&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;89&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US"&gt;.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div id="ftn23"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText"&gt;&lt;a href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/MULTIPLIED_Nitra/MULTIPLIED%20LITERARY%20STORY1.doc#_ftnref23" name="_ftn23" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character: footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB; mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[23]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span lang="PL" style="font-family: Arial, sans-serif; "&gt; Ib., p. 89.&lt;b&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="mso-element:footnote-list"&gt;&lt;div style="mso-element:footnote" id="ftn23"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4721704514618803482-3836055137847839723?l=apexresidentgrandakovska.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apexresidentgrandakovska.blogspot.com/feeds/3836055137847839723/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://apexresidentgrandakovska.blogspot.com/2011/06/multiplied-literary-story.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4721704514618803482/posts/default/3836055137847839723'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4721704514618803482/posts/default/3836055137847839723'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apexresidentgrandakovska.blogspot.com/2011/06/multiplied-literary-story.html' title='MULTIPLIED LITERARY STORY'/><author><name>apexart resident</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/-EsNL4mzwowc/Tgo25gmqBeI/AAAAAAAADDw/HINWkoHTTKE/s72-c/f08.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4721704514618803482.post-2999035150657212956</id><published>2011-06-20T03:17:00.000-07:00</published><updated>2011-06-20T04:07:07.832-07:00</updated><title type='text'>CREATING HISTORY</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-IjCewFkYZlQ/Tf8lxI5VPII/AAAAAAAADDg/U9SBngYruHQ/s1600/scan0077a.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 207px; height: 320px;" src="http://3.bp.blogspot.com/-IjCewFkYZlQ/Tf8lxI5VPII/AAAAAAAADDg/U9SBngYruHQ/s320/scan0077a.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5620252386113436802" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;p class="MsoNormal" align="center" style="text-align:center;text-indent:.5in; line-height:150%"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;(fragment from the manuscript Triodion of Orbel, XIIIth c.)&lt;/span&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" align="center" style="text-align:center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;CREATING HISTORY&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;:&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; EARLY BYZANTINE LITERATURE AND ITS PRESENTMENT IN XIV&lt;sup&gt;th&lt;/sup&gt; CENTURY FRESCO PAINTING&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in;line-height:150%"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" align="center" style="text-align:center;text-indent:.5in; line-height:150%"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Sofija Grandakovska&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" align="center" style="text-align:center;text-indent:.5in; line-height:150%"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" align="center" style="text-align:center;text-indent:.5in; line-height:150%"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;(In: Nis &amp;amp; Byzantium Symposium IX, &lt;i&gt;The Collection of Scientific Works&lt;/i&gt;, v. IX, ed. by M. Rakocija, Nis, Serbia, 2011)&lt;/span&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-iBxg1rT0OAw/Tf8lcDO7DkI/AAAAAAAADDY/XbJgNCk1HxU/s1600/STP63440.JPG" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 240px;" src="http://1.bp.blogspot.com/-iBxg1rT0OAw/Tf8lcDO7DkI/AAAAAAAADDY/XbJgNCk1HxU/s320/STP63440.JPG" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5620252023816130114" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, sans-serif; font-size: x-small; "&gt;                                                                  (St. Demetrious – Marko’s Monastery, Skopje, XIVth c.)&lt;/span&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Introduction.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; The “Akathistos hymn of the Virgin”&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;span lang="MK"&gt;(&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family: Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol; mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family: SPIonic"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family: Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language: MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;U&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family: Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol; mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family: SPIonic"&gt;m&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family: Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language: MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;n&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family: Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol; mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family: SPIonic"&gt;o&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family: Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language: MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;v&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family: Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol; mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family: SPIonic"&gt;a&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family: Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language: MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family: Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol; mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family: SPIonic"&gt;k&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family: Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language: MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;a&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family: Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol; mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family: SPIonic"&gt;/&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family: Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language: MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;q&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family: Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol; mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family: SPIonic"&gt;i&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family: Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language: MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;s&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family: Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol; mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family: SPIonic"&gt;t&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family: Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language: MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;o&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family: Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol; mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family: SPIonic"&gt;v&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;)&lt;a style="mso-footnote-id:ftn1" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftn1" name="_ftnref1" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:12.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: MK;mso-fareast-language:EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[1]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;is a literary-poetic text belonging to the anonymous early Byzantine works&lt;/span&gt;&lt;a style="mso-footnote-id: ftn2" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftn2" name="_ftnref2" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:12.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: MK;mso-fareast-language:EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[2]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;dedicated to celebrating The Mother of God and Ever-Virgin Mary (Theotokos) and her Divine&lt;span style="color:#3366FF"&gt; &lt;/span&gt;Son. As a work translated in Old Church Slavic language it belongs to the corpus of Slavic literature grounded on theological and aesthetic principles of early Byzantine literature. The &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language: EN-GB;mso-bidi-font-weight:bold"&gt;Akathistos hymn&lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;color:#3366FF"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;realizes its overall esthetics as inter-textual one, through the pre-sign of syncretism, such as: poetry (literary text, language and literary genre), music (liturgy) and painting (fresco painting, illuminated manuscript). On the other hand, since what is examined here is a work belonging to Byzantine literature, it bears the complex Christian theological discourse and hence, the &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB; mso-bidi-font-weight:bold"&gt;Akathistos hymn&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; is codified as denominator of the high aesthetics of Byzantine inter-textual poetics, which is most of all &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;symbolic&lt;/i&gt;. The &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-font-weight:bold"&gt;Akathistos hymn&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;’s poetics is also inter-medial, seen in the frames of medieval art of painting in the Balkans, by means of which this literary work acquires its late (XIV&lt;sup&gt;th&lt;/sup&gt; c.), but new existence as a visual text&lt;/span&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn3" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftn3" name="_ftnref3" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:12.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: MK;mso-fareast-language:EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[3]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;and nevertheless keeps its internal aesthetics and simultaneously emphasizes it in the plane of visual art&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;.&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt; &lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Such differential aspects open up the polyphonic space for understanding this work simultaneously as literary and visual text, as well as for its interpretation through the necessary methodology of literary and visual semiotics. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Visual semiotics of the &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB"&gt;Akathistos hymn&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;. &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;The visual semiotics of a literary work represents a special interest for literary science since in this way it not only expands its area of investigation, but also affirms its ability to testify its methodic and methodological tools in the context of another discipline. When we speak of the aspect of the visual semiotics of the &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB; mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-font-weight:bold"&gt;Akathistos hymn&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;, then the science of literature consequentially draws its interest also toward that aspect of investigation of this hymnographic work, through its displays in the art of painting&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; (&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;fresco painting)&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;The inter-textual and respectively the inter-medial domain of interest, stresses the polyvalent functioning of language as a system of written signs and in this way dialogizes the functioning of literary text in relation to its reception in another medium.&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;The visual semiotics of Akathistos hymn shows the cultural basis of the understanding of Christocentric and triad-centric discourse through the image and its historical journey during epochs. This aspect necessarily confirms the work’s literary discourse, semiotically situated, which relates to the signification of &lt;i style="mso-bidi-font-style: normal"&gt;the common code&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn4" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftn4" name="_ftnref4" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style: normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:12.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:MK;mso-fareast-language:EN-US;mso-bidi-language: AR-SA"&gt;[4]&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;that presents the collection of symbols and their meaning in Christological work frames.&lt;/span&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn5" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftn5" name="_ftnref5" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:12.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: MK;mso-fareast-language:EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[5]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;The connotative aspect of the &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB; mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-font-weight:bold"&gt;Akathistos hymn&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; as hymnographic text owes its first appearance as separate entity to the XIV&lt;sup&gt;th&lt;/sup&gt; century trend in monumental painting in Paleologan style&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;It is characterized as one of the most intriguing chapters in the development of painting and is marked as the last Byzantine movement or as the golden age of the Byzantine art&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;.&lt;a style="mso-footnote-id:ftn6" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftn6" name="_ftnref6" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:12.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: MK;mso-fareast-language:EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[6]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;In the period of the so-called “Renaissance of Paleologues” the relation between painting and hymnography is articulated as somewhat complex, yet simultaneously very transparent one. This infers that literature contributes to the enrichment of iconographic programs with new contents, as well as to the enrichment of theory of the image in representing the unrepresentable God&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;: &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="margin-top:0in;margin-right:.5in;margin-bottom:0in; margin-left:53.85pt;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify;text-indent:17.85pt; line-height:150%"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;line-height:150%; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="margin-top:0in;margin-right:.5in;margin-bottom:0in; margin-left:.75in;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify;text-indent:.25in"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;„&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Today it is very hard for us to imagine in what immense measure Byzantine church literature has influenced painting giving it not only ideas to treat, but images too.&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;“&lt;a style="mso-footnote-id:ftn7" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftn7" name="_ftnref7" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: MK;mso-fareast-language:EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[7]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Although the oldest iconographic testimonies &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;as a whole&lt;/i&gt; date back to the beginning of XIV&lt;sup&gt;th&lt;/sup&gt; century, nonetheless separate iconographic scenes (The Annunciation, the Meeting of Mary and Elizabeth, Presentation in the Temple and others&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;) &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;which form its content are known earlier in iconography&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;.&lt;a style="mso-footnote-id:ftn8" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftn8" name="_ftnref8" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:12.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: MK;mso-fareast-language:EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[8]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;The visual cycle of the &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB; mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-font-weight:bold"&gt;Akathistos&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;, as a whole is made of 24 separate visual scenes according to the poetic chants (12 kontakia and 12 ikoi and the proimion). It is significant in this context to mention that the visual display of prooimion (or the main kontakion, which by its function is called koukoulion &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;(&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family: Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language: MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;k&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family: Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol; mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family: SPIonic"&gt;o&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family: Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language: MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;u&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family: Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol; mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family: SPIonic"&gt;k&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family: Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language: MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;o&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family: Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol; mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family: SPIonic"&gt;u&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family: Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language: MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;l&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family: Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol; mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family: SPIonic"&gt;i&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family: Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language: MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;o&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family: Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol; mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family: SPIonic"&gt;n&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;[kindliness])&lt;/span&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn9" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftn9" name="_ftnref9" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:12.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: MK;mso-fareast-language:EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[9]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;of the source kontakion&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;: &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;T&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;o&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;_&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic; mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family: Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;p&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;r&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;o&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;s&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;t&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;a&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;x&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;q&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;e&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;_&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;n&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic; mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family: Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;m&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;u&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;s&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;t&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;i&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;k&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;w&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;~&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;j&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic; mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family: Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;l&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;a&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;b&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;w&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;_&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;n&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic; mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family: Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;e&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;0&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;n&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic; mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family: Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;g&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;n&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;w&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;/&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;s&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;e&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;i&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt; / &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic; mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family: Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;e&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;0&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;n&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic; mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family: Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;t&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;h&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;~&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;|&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic; mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family: Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;s&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;k&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;h&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;n&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;h&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;~&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;|&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic; mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family: Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;t&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;o&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;u&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;~&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic; mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family: Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;w&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;s&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;h&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;_&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;f&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic; mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family: Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;s&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;p&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;o&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;u&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;d&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;h&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;~&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;|&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic; mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family: Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;e&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;0&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;p&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;e&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;/&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;s&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;t&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;h&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;)&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; is very rarely advanced in iconography.&lt;/span&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn10" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftn10" name="_ftnref10" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:12.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: MK;mso-fareast-language:EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[10]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;The &lt;i style="mso-bidi-font-style: normal"&gt;historical&lt;/i&gt; part includes the Bible events, which in turn introduce the so-called exordium to (2) the &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;dogmatic one&lt;/i&gt;, which has to do the mystery of embodiment and the (3) &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;eulogical&lt;/i&gt; part. Our research applies the revised considerations in relation to the tripartite thematic division of the Akathistos which extends this hymn to the plane of interpretation in visual semiotics. Since the historical part of the &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB; mso-bidi-font-weight:bold"&gt;Akathistos&lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;hymn contains the Biblical pretext in literary context, respectively the visual scenes of the hymn related to Gospel stories, it will be quite logical that the visual ensembles in the earliest display of the Akathistos in panting to insert and respectively incorporate the already existing Biblical scenes in the visual art of Akathistos hymn entity, after the rules of iconographic representation in terms of Hermeneia, adding to them a new visual expression at that.&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;In this sense we could judge in relation to the following conclusions that transcend the old Christian pretext for the &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-font-weight:bold"&gt;Akathistos hymn&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;’s lineage (that more logically offers genealogical context of given visual scenes, later incorporated in the &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-font-weight:bold"&gt;Akathistos&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;’s visual cycle) and affirm the knowledge devoted to the emergence, development and cult of the Mother of God and the instituting of the Theotokological dogma in 431 at the Council of Ephesus: a) We could talk about only for iconographic emergence of the earliest representations of Christ and his mother, ones that do not stand in relationship with the &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-font-weight:bold"&gt;Akathistos&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;’s visual cycle. The reason for this that we endorse also as an argument against early Christian lineage of the &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB; mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-font-weight:bold"&gt;Akathistos hymn&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; is that before the fifth century there does not exist separate ecclesiastic (theological) attitude on the Mother of God; b) As a second argument we take the discussion directed at the emergence of this hymnographic work in the very inceptions of Byzantine literature (VI&lt;sup&gt;th&lt;/sup&gt; c.) before its first liturgical performance at the time of Emperor Heraklios (the beginning of VII&lt;sup&gt;th&lt;/sup&gt; century) that reveal its existence in early Byzantine, and not early the Christian stage (I-III c).; c) Third, the incontestable argument that the process of influence commences from the field of literature, and not from the visual domain in the context of the &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-font-weight:bold"&gt;Akathistos&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;, that is in integral relationship with the development of theological thought, as well as with the development of liturgical process; d) Fourth, the visual entirety of the &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB; mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-font-weight:bold"&gt;Akathistos&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; infers the existence of 24 poetic entities (and a koukoulion) included in one integral cycle, and not as a subordinated individual existence of separate scenes related to separate holidays.&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Early Byzantine hymnography and its iconographic representation at the dawn of Byzantine art. &lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;The data testifying to the late visual emergence of the upright-sang hymn (akathistos) bring a big chronological contradiction: as a literary text the Akathistos hymn belongs to early Byzantine hymnography that represents &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;the golden age of Byzantine creation&lt;/i&gt;, and as visual text commences before the dawn of Byzantine art. This larger-than-life contradiction, logically, opens the question: Why so much centuries had to pass from the existence of the literary text of the &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-font-weight:bold"&gt;Akathistos hymn&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; for it to enter a natural communion with its visual representations? &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;On one hand, researches in Byzantine iconography from Paleologan period reveal that it is inspired by the corpus of church poetry and brings forth new representations in its iconographic agenda. By this it signifies its visual tendency directed at extending and enriching the visual concept in relation to &lt;span style="color:black"&gt;Biblical&lt;/span&gt; and hymnographic sources of representative art. On the other hand, the growth in number of visual scenes happens through the maintaining of dogmatic and eulogical aspect of the upright-sang hymn (i.e. the &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language: EN-GB;mso-bidi-font-weight:bold"&gt;Akathistos&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;), which in turn brings us to the conclusion for direct and entire transposition of theology through the art of painting’s literary text, as well as direct influence of the hymn in relation to the qualitative and quantitative aspect of researching this interdisciplinary tie. Of course, the visual embodiment within the art of panting at the time of the Paleologan epoch infer continuity in the ecclesiastic thought from the Ephesus victory in 431, and not the simple following the rules of painting’s representation of Biblical events form the Hermeneia. Yet we dare not abandon also the context of Byzantine history and its iconographic representation in the last scenes from the visual part of the Akathistos hymn that concern the first liturgical execution of upright-sang hymn on the occasion of the historical event from 626. We have to emphasize that these scenes contribute just as equally to the enrichment of the visual repertoire from the Paleologan concept as the scenes from the dogmatic and eulogical part. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;In this context the painting of the dogmatic and eulogical part of the &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB; mso-bidi-font-weight:bold"&gt;Akathistos hymn &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;depend first and foremost on the ecclesiastical dogma, the theological erudition of the painters , the exegetic discourse, as well as on the painter’s creative potential, since these scenes does not have their classical narrative (Biblical) pretext as the scene that belongs to the historical part, respectively to those described at &lt;i style="mso-bidi-font-style: normal"&gt;the New Testament&lt;/i&gt;. This aspect in relation to the way of transposing the literary-linguistic phenomenon in painting represents yet another confirmation for a profound discovery of the connections between the two disciplines, as well as for the reasons for inspiration which the visual art finds precisely in church poetry. This aspectivity contextualizes and justifies the label quality of Paleologan stylistic formation in the general plan of Byzantine art of painting as &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;one of a Renaissance kind&lt;/i&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;But the reasons for the late visual embodiment of the upright-sang hymn ought to be sought also in the tendencies of the Byzantine empire directed at retaining (preserving) traditional values in the context of Christological-ecclesiastical thought and their further development, and respectively surrounding, as well as in the efforts of new aspirations to conquer their place (heretic movements, wars, iconoclastic era, the implications of the theological schism etc.).In general context, the motivations for the big chronological remoteness of the literary from the visual display of the &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-font-weight:bold"&gt;Akathistos hymn&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; ought be positioned in the frames of Christological &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;semiotics of culture&lt;/i&gt; that throughout the years of Byzantine reign’s persistence is characterized, on the one hand, with effort for continuity in view of early Byzantine ecclesiastics in relation to Christological world-outlook – testified and presented in art;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;and on the other hand&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; the tendencies at introducing new stylistic-ideological formations directed also at the historical dethronement of the metropolitan center that has dictated influences in the plane of general, respectively universal (Christological) constitution of the world. This, in turn, speaks of &lt;st1:city st="on"&gt;&lt;st1:place st="on"&gt;Byzantium&lt;/st1:place&gt;&lt;/st1:city&gt;’s weakened positions on the political level that slow down the direct-ratio relation with its activeness in the culture-and-arts domain, since it is just such shaky condition that drives on the maturing and manifesting of new outlooks in Byzantine culture and art affirmed by the western church. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;tab-stops:49.5pt"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-tab-count:1"&gt;                 &lt;/span&gt;The establishment of the new active center in Nicaea&lt;/span&gt;&lt;a style="mso-footnote-id: ftn11" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftn11" name="_ftnref11" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:12.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: MK;mso-fareast-language:EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[11]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;as inheritor of the capitol Constantinople brings a message with very high pursuit: to preserve the Byzantine prestige from western influence through the re-actualization of Hellenism in Byzantine spirit, and with this the latter is to be set on the world’s stage for the second time&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;.&lt;a style="mso-footnote-id:ftn12" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftn12" name="_ftnref12" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:12.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: MK;mso-fareast-language:EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[12]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; However, in this period (end of XIII&lt;sup&gt;th&lt;/sup&gt; and the first decades of XIV&lt;sup&gt;th&lt;/sup&gt; century), parallel to the efforts of Byzantium, the development of the new movement in the western world of literature took place, known also as Humanism (and Renaissance), whose impulse represents the ancient case too. We could conclude that the difference is in the fact that the humanist pledges of the Nicaea’s courtyard, as a pursuit to regain the Byzantine magnificence world-wide, and the ones of the western world lie in different concepts of regeneration, as well as in the conditions for the western movement’s impossibility to become a parallel success and in the eastern orthodoxy due to the eastern-Byzantine conservatism&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;This argument has been reflected in the strong reaction in the 40s of the XIV&lt;sup&gt;th&lt;/sup&gt; century on the side of the church, more precisely from the monks’ lines, headed by Gregorius Palamas who fought against the liberalism of G. Akindin, and which represents the result of earlier preparation conditioned by historical events on the dogmatic plane too. This is a period when the roots of monastic reaction were strongly felt through the theological-philosophical system and the mystical-ascetic outlook as the vicious pike against new humanist ideas in &lt;st1:place st="on"&gt;&lt;st1:city st="on"&gt;Byzantium&lt;/st1:city&gt;&lt;/st1:place&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;.&lt;a style="mso-footnote-id:ftn13" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftn13" name="_ftnref13" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:12.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: MK;mso-fareast-language:EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[13]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;In this hesihasm’s momentum, we could see a big argument in relation to the late and first visual displays of &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-font-weight:bold"&gt;Akathistos &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;cycle in the Balkans, which has to do with consolidating the position of eastern theology, in relation to the question of uniatism in the western church and, earlier historically, in the time of the iconoclastic era directed at the defense of visual displays of Christ and the Mother of God&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;.&lt;a style="mso-footnote-id:ftn14" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftn14" name="_ftnref14" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:12.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: MK;mso-fareast-language:EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[14]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Sure enough, in these frames the consolidation of the eastern perception of Holy Mother is inescapable through the Theotokological aspect raised on the theological-dogmatic level. The entire dogmatic teaching for the Mother of God is expressed in her two names: &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family: Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language: MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;Q&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family: Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol; mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family: SPIonic"&gt;e&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family: Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language: MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;o&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family: Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol; mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family: SPIonic"&gt;t&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family: Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language: MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;o&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family: Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol; mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family: SPIonic"&gt;/&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family: Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language: MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;k&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family: Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol; mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family: SPIonic"&gt;o&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family: Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language: MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;j&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;and &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial; mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK; mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family: Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol; mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family: SPIonic"&gt;A&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family: Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language: MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;e&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family: Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol; mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family: SPIonic"&gt;i&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family: Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language: MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;p&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family: Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol; mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family: SPIonic"&gt;a&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family: Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language: MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;/&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family: Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol; mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family: SPIonic"&gt;r&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family: Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language: MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;q&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family: Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol; mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family: SPIonic"&gt;e&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family: Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language: MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;n&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family: Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol; mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family: SPIonic"&gt;o&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family: Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language: MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;j&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Therefore the Theotokological aspect is integrative with the essence of the Christological teaching, since it is through the act of embodiment that the double birth of pre-eternal Logos&lt;/span&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn15" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftn15" name="_ftnref15" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="RU" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:RU"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="RU" style="font-size:12.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: RU;mso-fareast-language:EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[15]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; takes place&lt;/span&gt;&lt;span lang="RU" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:RU"&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; but without&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:RU"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;change in its two natures (as opposed to the concept of immaculate conception that will color the western church dogma of God’s Mother as Mariological&lt;/span&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn16" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftn16" name="_ftnref16" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:12.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: MK;mso-fareast-language:EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[16]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;), &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;but also in the development of iconographic concepts in representing this literary work in the Paleologan times, and at this plane. The &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-font-weight:bold"&gt;Akathistos hymn &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;is being pictured precisely in this period, in time of strong defense of eastern orthodoxy governed by Athonian circles and the consolidation of its positions in the frames of Byzantine-Christological discourse. Hesihasm, through the teaching of St. Gregorius Palamas, means the defense of the world’s image as unification with God, respectively of the uncreated divine light&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;.&lt;a style="mso-footnote-id:ftn17" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftn17" name="_ftnref17" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:12.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: MK;mso-fareast-language:EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[17]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Hence the reason for strong inspiration in the art of painting in relation to early Byzantine hymnographic works. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;In the orthodox doctrine the teaching of the body and spirit as unity prevails, respectively the Christological principle for harmony and inseparability of human and divine&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;.&lt;a style="mso-footnote-id:ftn18" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftn18" name="_ftnref18" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:12.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: MK;mso-fareast-language:EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[18]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Hence the fierce reaction of Hesihasts means also returning to early Byzantine ecclesiastical roots in the context of &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;semiotics of Christian world-outlook&lt;/i&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;(&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;IV&lt;sup&gt;th&lt;/sup&gt;-VII&lt;sup&gt;th&lt;/sup&gt;&lt;/span&gt;&lt;sup&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/sup&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;c.&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;), &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;a time to which the invention of &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;the upright-sang hymn&lt;/i&gt; belongs, but also a time marked by activity of church councils that define theological-dogmatic discourse. This is why we consider that the concept of &lt;i style="mso-bidi-font-style: normal"&gt;Renaissance in Christological frames &lt;/i&gt;does not have to be confined only to artistic novelties in the art of painting that draw from Byzantine hymnography, but Renaissance concerns also the revival of the golden time of hymnographic inventiveness from early Byzantine period and canonicity, in whose frames the invention of the upright hymn (literally the word a&lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB; mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-font-weight:bold"&gt;kathistos means “not sitting”&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;) belongs, as well as the importing of the dogmatic-eulogical aspect of painting as a possibility to expand the visual scenes.&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Accordingly, we would like to emphasize that the &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-font-weight:bold"&gt;Akathistos hymn&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;’s late introduction in the art of painting is not due only to the new painting trends and stimuli from hymnography, but is also due to the discovery, positioning and absorption in theological differences between eastern and western Byzantine church, which are significant factors for why this work that re-discovers the orthodox dogma of the Council of Ephesus (Theotokological, as opposed to the Roman-Catholic Mariological) experience its visual expression so late after its creation. Such semiotic shifting in Christological discourse in the West results in the absence of the upright-sang hymn in visual art, as a result of the dogmatic differences concerning the dogma of immaculate conception.&lt;/span&gt;&lt;a style="mso-footnote-id: ftn19" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftn19" name="_ftnref19" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:12.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: MK;mso-fareast-language:EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[19]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; But on the other hand it reveals the continuing endurance of Byzantine hymnography and its anticipation in another medium in eastern Byzantine art. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;The humanist implications of the art of painting through the dogma. &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;The promulgation of the Holy Mother dogma at the Third Ecumenical Council (Ephesus, 431) represent a victory over heretic ideas that were against the non-united &lt;i style="mso-bidi-font-style: normal"&gt;god-human&lt;/i&gt; nature of Christ, as well as the dogma of hypostatic unity of Christ (from the Fourth Ecumenical Council of Chalcedon, 451)&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;,&lt;a style="mso-footnote-id:ftn20" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftn20" name="_ftnref20" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:12.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: MK;mso-fareast-language:EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[20]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;personified in the &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB; mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-font-weight:bold"&gt;Akathistos hymn&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; as literary poetic text, has much more lasting implications for the humanist beginning of Byzantine hymnography and its transposition in the visual semiotics of &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language: EN-GB;mso-bidi-font-weight:bold"&gt;Akathistos hymn&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; scenes rather then, as it appears, not. Namely, the humanist beginning in Christological frames is signified by the very humanization of God. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Through the image and the role of Holy Mother the human’s humanistic dimension is being figured, and it can achieve its highest aim as a victory – it lies in the kenotic beginning which infers opening the path of the divine in oneself and merging with it. A successful example for this is the god-human Christ as the victor of death. His Mother is the first of the human kind that travels, respectively shows (Hodegetria) this path for all of the humanity: &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in"&gt;&lt;span style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;The first man is of the earth, earthy; &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="margin-right:.9in;text-align:justify;text-indent: .5in"&gt;&lt;span style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;the second man is the Lord from heaven&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; (1&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Cor. &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;15&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;:&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;47)&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;This is why we want to emphasize that through the &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-font-weight:bold"&gt;Akathistos hymn&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; as early Byzantine literary text and through its embodiment as a visual text in XIV&lt;sup&gt;th&lt;/sup&gt; &lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt; &lt;/span&gt;century it is for the second time that the realization of this kenotic process is personified. Namely, it is not by coincident that &lt;em&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;color:black; mso-bidi-font-weight:bold;font-style:normal"&gt;hesihasm&lt;/span&gt;&lt;/em&gt; experiences its Renaissance in this specific and crucial instant, not only as a resistance against new tendencies from the west as humanization of the spiritual, but most of all as suggested practical mode that the humanist dimension is already deeply rooted in Byzantine thought the image of Christ and through the Christological model of Holy Mother’s image. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Therefore we locate the second most probable reason for the representation of Holy Mother’s image in the frames of visualizing the &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-font-weight:bold"&gt;Akathistos hymn&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;, namely, its visual transposition from literature is intensified in this historical period and iconographically contributes for the Biblical events and theological thought for them not only to become closer with the wider publicity&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;, &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;that is, for the displays to more easily communicate with the people, but they also become a visible act of &lt;i style="mso-bidi-font-style: normal"&gt;the humanist sympathy with religious-theological messages&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;.&lt;a style="mso-footnote-id:ftn21" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftn21" name="_ftnref21" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:12.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:MK;mso-fareast-language:EN-US;mso-bidi-language: AR-SA"&gt;[21]&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Thus the emergence of &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB; mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-font-weight:bold"&gt;Akathistos&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; cycle acquires its &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;socio-cultural&lt;/i&gt; meaning, and in the image of the Holy Mother the stress goes on to her historical and anthropological role as integrator of the human (humane) with the divine. &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Old Slavic literature and the art of painting in Byzantine Macedonia. &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;The representation of literary works for the first time through the example of the upright-sang hymn as a novelty in XIV&lt;sup&gt;th&lt;/sup&gt; century iconographic cycles speaks of the key and extraordinary role of medieval literature in Macedonia as a conduit of Byzantine’s totality of visual, literary-linguistic, creative and theological plane. This, on the one hand, concerns the strengthening of Slavic-linguistic dimensions in literature through the presence of translations of Byzantine hymnography and their positioning in the domain of visual art, through the &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB; mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-font-weight:bold"&gt;Akathistos hymn&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;’s example, on whose visual scenes there appear Slavic insignia of the introductory verses from each stanza. &lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt; &lt;/span&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;On the other hand, the &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB; mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-font-weight:bold"&gt;Akathistos hymn&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;’s late introduction in the art of painting speaks of the necessity to search, faced with the Latin influence, for new ways and forms of continuing the Byzantine value grounded in to the tradition of orthodox theology, for supporting anew the theological dogma as a high apology through the painting. This indicates that in the land of Byzantine Macedonia a kind of Renaissance takes place that finds its source in early Byzantium, through the visual representation of early Byzantine hymnography, namely through Old Church Slavic insignia of the upright-sang hymn. Through the confrontation of &lt;em&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;color:black; mso-bidi-font-weight:bold;font-style:normal"&gt;hesihasm&lt;/span&gt;&lt;/em&gt; – which experiences its Renaissance in the XIV&lt;sup&gt;th&lt;/sup&gt; century – with the Varlaamites’ rationalism, an animation of early Byzantine literature occurs, thanks to its visual embodiment. Through the &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language: EN-GB;mso-bidi-font-weight:bold"&gt;Akathistos hymn&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;’s example in the art of painting in Byzantine Macedonia we can exactly affirm the source of the new creative-spiritual mechanism. Through painting, it simultaneously signifies the stylistic improvement of literary text, &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;the painting’s transcription of the genre&lt;/i&gt;, namely, the &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;iconographic editing&lt;/i&gt; of early Byzantine hymn through its translation in Old Church Slaic. This reveals that the space of Byzantine Macedonia in the XIV&lt;sup&gt;th&lt;/sup&gt; century shows the avowed current as a synthesis of Athonian spiritual tendencies, of the Byzantine Metropolis, of the resistance against western influences, but also of its reaction through a lens of legitimate originality&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;as the source-center for actualizing these tendencies through Slavism.&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Especially interesting is the &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB; mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-font-weight:bold"&gt;Akathistos hymn&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;’s path as an early Byzantine work in the corpus of translated medieval literature and its influence as a translated work on visual art, not only from the aspect of aesthetics, but&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;from the wider social-political and dogmatic context. Such extraordinary example is represented by the &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB; mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-font-weight:bold"&gt;Akathistos&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; from the painting in the &lt;st1:placetype st="on"&gt;church&lt;/st1:placetype&gt; of St. Demetrius in Marko’s &lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt; &lt;/span&gt;Monastery in the village of Sušica nearby Skopje where: on individual visual compositions &lt;i style="mso-bidi-font-style: normal"&gt;the introductory verses from the hymn are written in Old Church Slavic&lt;/i&gt;.&lt;/span&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn22" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftn22" name="_ftnref22" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:12.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: MK;mso-fareast-language:EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[22]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Even though there are other examples of visual cycles of the &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-font-weight:bold"&gt;Akathistos hymn&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; in medieval painting in Macedonia with Slavic insignia&lt;/span&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn23" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftn23" name="_ftnref23" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:12.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: MK;mso-fareast-language:EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[23]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;(for example, the church dedicated to The Holy Mother of God in Matejče), nevertheless we take the example with Marko’s Monastery as &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;paradigmatic&lt;/i&gt; since all visual scenes are preserved, and by this are susceptible to comprehensive analysis in the poetic-visual plane through semiotic (literary and visual) methodology as necessary. &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;The Akathistos hymn of the Virgin&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt; &lt;/i&gt;which is integral in the painting’s content in the St. Demetrius Church in Marko’s Monastery, historically belongs to the second half of XIV&lt;sup&gt;th&lt;/sup&gt; century and represents a true example of the general and complex medieval ideology. We point out this argument with particular importance since it indicates the firm position of Slavic language in literature and painting alike. In this context we indicate also the Archbishopric cause that through this element points out a self-governing status in relation to the Byzantine courtyard. The inscriptions in Slavic language on the Akathistos’s visual scenes in the Marko’s Monastery indicate the general current in the development of Slavic writing in Byzantine Macedonia from the second half of XIV th century and in view of the Slavic-Byzantine institutional aspect. On the other hand, this speaks of the self-governing aspect of the Ohrid Archbishopric in relation to the metropolitan courtyard, but also for the self-governance in the Skopje episcopate in this frames (to which the Marko’s Monastery belonged) that was in close communion with the Ohrid Archbishopric&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;:&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="margin-top:0in;margin-right:.5in;margin-bottom:0in; margin-left:.75in;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify;text-indent:.25in"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="margin-top:0in;margin-right:.5in;margin-bottom:0in; margin-left:.75in;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify;text-indent:.25in"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;„&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;By the time of the second half of XIV&lt;sup&gt;th&lt;/sup&gt; century, Slavic church language takes sway in the Archbishopric office, which did not remain without resonance in the fresco inscriptions&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;.“&lt;a style="mso-footnote-id: ftn24" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftn24" name="_ftnref24" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: MK;mso-fareast-language:EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[24]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;This moment is of extraordinary importance since it indicates two significant arguments: on the one hand, it underlines the self-governance of Skopje episcopate raised to the rank of bishop’s residence and in this we conceive the political and church surrounding of Byzantine Macedonia, and the other argument is conceived in the most probable, so-called literary aid, that the painters received in writing the inscriptions&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;,&lt;a style="mso-footnote-id:ftn25" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftn25" name="_ftnref25" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:12.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: MK;mso-fareast-language:EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[25]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;since Marko’s Monastery is significant scriptures’ center. In view of this we could conclude that the visual representation of the upright-sang hymn in Marko’s Monastery has multifold meaning: it shows the age-old path of hymnography through its later visual displays and at the same time emphasizes the role of hymnography in its power in creating iconographic displays; it testifies to the transmission of early Byzantine hymnography through translated literature in Old Church Slavic and hence its application in iconography on the territory of Byzantine Macedonia; through the presence of translated Byzantine literature in Slavic language what is indicated is not only the transmission of Byzantine domination in the land of Byzantine Macedonia but also the genealogical journey of Jewish, Hellenistic, apocryphal heritage in the sources of Byzantine literature and painting. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;The visual display of Marko’s Monastery’s &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-font-weight:bold"&gt;Akathistos &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;addresses the visual novelties in XIV&lt;sup&gt;th&lt;/sup&gt; century that relate to the humanist dimension of painting. As an illustration, we turn to the visual display of IV kontakion from the upright-sang hymn of Marko’s Monastery. The press-mark is almost effaced. It should read:&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Klim&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;bŒ8r©&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Klim&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;vnŒ8tr6&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family: &amp;quot;Klim&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;imŒ53&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Klim&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;pom6y[leŒnY‚i&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family: &amp;quot;Calibri&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Calibri&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Here, the spiritual struggle of Joseph is portrayed, whose visual dramatics is stressed through a strongly designated gesticulation, as signification of the reproaches he directs at Holy Mother. They stand one against the other,&lt;/span&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn26" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftn26" name="_ftnref26" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:12.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: MK;mso-fareast-language:EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[26]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; Joseph on the right, Mary on the left. Mary is portrayed in a posture with the right hand up high negating the reproaches that she has conceived from the Holy Spirit, and her left hand points toward Joseph. He, on the other hand, is situated in an open gesticulation with the right hand, and in the other holds a prop, cane. His feet, being visibly astraddle, represent a visual sign functioning as to enrich &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;the dramatics of the visual narration&lt;/i&gt; which concerns Joseph’s doubt about the immaculate conception.&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;The decision for this visual scene most explicitly reflects the tendency of Paleologan style, when expressivity is used as a way to emphasize &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;the humanist&lt;/i&gt; dimension of the figures represented, as a way to get near the viewer to the code’s signification of the message. Joseph and Mary are semantically important figures, and according to the iconic principle we notice the occurrence of &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;a concession in relation to the rules of painting&lt;/i&gt;, since they are portrayed in motion, and not in repose. Turned one against the other with strong gesticulation, they form a center of dynamics in the internal plan, which in turn provokes the active role of the viewer. &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Even though according to the iconic rule the semantically important signs are painted frontally to the viewer in order to stimulate the discourse of prayer, and that they are represented &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;immovably&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;a style="mso-footnote-id: ftn27" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftn27" name="_ftnref27" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:12.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:MK;mso-fareast-language:EN-US;mso-bidi-language: AR-SA"&gt;[27]&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;, &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;however, such perspective restructuring of this scene is put in the context of the real posture of figures in a spatial situation. In a theological sense, one that expresses the discourse of Paleologan tendency of XIV&lt;sup&gt;th&lt;/sup&gt; century, and according to isihastic interpretation of strong gesticulation as expression of attachment, for St. Gregorius Palamas: &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="margin-top:0in;margin-right:.5in;margin-bottom:0in; margin-left:.75in;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify;text-indent:.25in"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="margin-top:0in;margin-right:.5in;margin-bottom:0in; margin-left:.75in;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify;text-indent:.25in"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;„&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Detachment dose not consist in undoing the passionate share, but to be moved from bad to good …&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;In other words, the unity with God’s thought does not kill passionate forces of the soul but transforms them, it sanctifies them. These transformed emotions of the soul, the expression of the innermost agitations of the soul personify one of the features that characterizes the sacral art of this epoch.&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;“&lt;a style="mso-footnote-id:ftn28" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftn28" name="_ftnref28" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: MK;mso-fareast-language:EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[28]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Final observations. &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Through the central interest of this work: the relationship between early Byzantine hymnography, through the example of “Akathistos of the Virgin” and her late display in the art of painting, namely, its visual display in XIV&lt;sup&gt;th&lt;/sup&gt; century in Marko’s Monastery nearby Skopje we have pointed out the inter-medial and inter-textual relationship between the text and the painting. We have instituted the main parameters through the following aspects: &lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;font-weight:normal;mso-bidi-font-weight: bold"&gt;literary and visual semiotics, ideological-theological and stylistic aspects in relation with the political circumstances in early Byzantium and Slavic culture on the Balkans in XIV&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;sup&gt;h&lt;/sup&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;font-weight:normal;mso-bidi-font-weight: bold"&gt; century. In this way we have pointed out the transmission of early Byzantine literature (IV-VII c.) through translated literature in Old Church Slavic, especially in the early phase (IX&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;sup&gt;th&lt;/sup&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;font-weight:normal;mso-bidi-font-weight: bold"&gt; -XI&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;sup&gt;th&lt;/sup&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; font-weight:normal;mso-bidi-font-weight:bold"&gt; c.) and its influence in the formation of new visual contents (XIV&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;sup&gt;th&lt;/sup&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;font-weight:normal;mso-bidi-font-weight: bold"&gt; c.) and the enrichment of liturgical and social life among Slavs on Christo-centric basis. On the other hand, we have put a stress on the linguistic, visual and historical novelties that bring translated old-Slavic literature in its early phase and its civilizational and cultural-historical value formed on the beginnings of Byzantine discourse and its way of interpreting the world. Furthermore, we have emphasized the affirmative gesture of old Slavic literature by way of it leaving its authentic seal in concert with the historical and cultural and art-related circumstances in the Balkans and the new humanist tendencies in the West. &lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;strong&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK;font-weight:normal;mso-bidi-font-weight:bold"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;  &lt;div style="mso-element:footnote-list"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;   &lt;hr align="left" size="1" width="33%"&gt;  &lt;!--[endif]--&gt;  &lt;div style="mso-element:footnote" id="ftn1"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn1" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftnref1" name="_ftn1" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[1]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; Also: “The Akathist Hymn to the Blessed Virgin Mary”. &lt;span class="apple-style-span"&gt;&lt;span style="color:black; mso-bidi-font-style:italic"&gt;Devotion to the Mother of God became central in Constantinople in the &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;VI&lt;sup&gt;th&lt;/sup&gt;&lt;span class="apple-style-span"&gt;&lt;span style="color:black;mso-bidi-font-style:italic"&gt; century, when she was taken as the protector of the city.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Below in this text just &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;The &lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-font-weight:bold"&gt;Akathistos&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB; mso-fareast-language:EN-GB;mso-bidi-font-weight:bold"&gt; &lt;i style="mso-bidi-font-style: normal"&gt;hymn&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div style="mso-element:footnote" id="ftn2"&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn2" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftnref2" name="_ftn2" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[2]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; J. Thomas &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&amp;amp;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; A. C. Hero&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;, &lt;/span&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Byzantine Monastic Foundation Documents: A complete translation of the surviving Founders’ Typika and Testaments&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; Washington&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt; 2000, &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;p. &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;1679&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;;&lt;/span&gt;&lt;tt&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/tt&gt;&lt;tt&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;See also&lt;/span&gt;&lt;/tt&gt;&lt;tt&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;: &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;The &lt;st1:city st="on"&gt;Oxford&lt;/st1:city&gt; Dictionary of &lt;st1:place st="on"&gt;&lt;st1:city st="on"&gt;Byzantium&lt;/st1:city&gt;&lt;/st1:place&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/tt&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;, 1999&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt; Енциклопедија православља&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;,&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;, &lt;/i&gt;vol. II&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;, &lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size: 10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;2002&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div style="mso-element:footnote" id="ftn3"&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn3" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftnref3" name="_ftn3" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[3]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; In monumental painting we point at&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;: &lt;/span&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size: 10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;color:black;mso-bidi-font-weight:bold; font-style:normal"&gt;Panagia Olympiotissa&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;at&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Elasson&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt; (&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;circa&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt; 1304), &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;where the first illustrated Akathistos is found&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size: 10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;, &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;St&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Nicholas Orphanos at&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Thessaloniki&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt; (1315), &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Panagia ton Chalkeon at&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Thessaloniki&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt; (&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;first quarter of XIV&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;century&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;),&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;the church dedicated to Christ Pantocrator in Decani &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;(1343) (Г. Бабић, 1995), &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Holy Mother of God in Matejče &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;(1348-52) (Е. Димитрова&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;, &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;19&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;6),&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; Holy Mother of God Peribleptos &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;(1364-5) (Ц. Грозданов, 1980), &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;St. Demetrius– Marko’s Monastery &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;(1376-7) (Ц. Грозданов, 1978), &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;St. Peter at Golem Grad in Prespa&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; (&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;third quarter of XIV&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;century&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;) (Б&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;Кнежевић, 1966), &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;St. Trinity at Kozija &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;(&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;end of XIV&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;century)&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt; (&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;G. Babić,1973), Panagia Pantanassa at Mistra&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size: 10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; (&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;end of&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;XIV&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;century&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;). &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;In illuminated manuscripts&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;: &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;The Tomićev&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Psalter&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt; (1360-1363) (В. М&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;Щепкина, 1963), &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;The Munich Psalter &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;(&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;circa&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt; 1370)&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;(&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;R. Stichel and J.Ševčenko, 1978&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;S&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Radojćić&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;, 1969; Ј. &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Radovanović&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;, 1978), &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;the manuscript from the Moscow Synod’s library gr.429&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt; (&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;second half of XIV&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;century&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;) (&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;D. V Lihachova,&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt; 1972), &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;as well as the manuscript from the Madrid Escorial’s library &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;(&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;second half of XIV&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;century&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;) (&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;T. Velmans, 1972&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;).&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div style="mso-element:footnote" id="ftn4"&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn4" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftnref4" name="_ftn4" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character: footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language:EN-US; mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[4]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;M&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Bal, &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Double exposures: The subject of cultural analysis,&lt;/i&gt; &lt;st1:place st="on"&gt;&lt;st1:city st="on"&gt;London&lt;/st1:city&gt;&lt;/st1:place&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;, &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;2006, 70.&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div style="mso-element:footnote" id="ftn5"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText" style="text-align:justify"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id: ftn5" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftnref5" name="_ftn5" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character: footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language:EN-US; mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[5]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;The &lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;А&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;kathist&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;о&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;s &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;is &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;а&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; hymn sang in celebration of the Mother of God which is proclaimed only as &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family: Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol; mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family: SPIonic"&gt;Q&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family: Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language: MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;e&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family: Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol; mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family: SPIonic"&gt;o&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family: Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language: MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;t&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family: Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol; mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family: SPIonic"&gt;o&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family: Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language: MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;/&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family: Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol; mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family: SPIonic"&gt;k&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family: Arial;mso-hansi-font-family:Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language: MK;mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type: symbol;mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;o&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:SPIonic;mso-ascii-font-family:Arial;mso-hansi-font-family: Arial;mso-bidi-font-family:Arial;mso-ansi-language:MK;mso-char-type:symbol; mso-symbol-font-family:SPIonic"&gt;&lt;span style="mso-char-type:symbol;mso-symbol-font-family: SPIonic"&gt;j&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;already in the Vth century with the dogma of the Council of Ephesus from 431. From here, in its Christological determination, it is Theotocological.&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div style="mso-element:footnote" id="ftn6"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText" style="text-align:justify"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id: ftn6" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftnref6" name="_ftn6" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character: footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language:EN-US; mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[6]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="mso-ansi-language:MK"&gt;Г. &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;Ђорђевић-Бабић, Класицизам доба Палеолога у српској уметности, &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;in&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;: &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Историја српског народа&lt;/i&gt;, прва књига, Београд,&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; 1981, 476&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;; П. Миљковиќ- Пепек, &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Делото на зографите Михаило и Еутихиј&lt;/i&gt;. Скопје, &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;1967, 34-38.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div style="mso-element:footnote" id="ftn7"&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn7" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftnref7" name="_ftn7" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character: footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language:EN-US; mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[7]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;С. Радојчић, Радојчић, С.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;, &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;Постанак сликарства ренесансе Палеолога, &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;in&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;: &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Узори и дела старих српских уметника&lt;/i&gt;. Београд, 1975, 131.&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div style="mso-element:footnote" id="ftn8"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText" style="text-align:justify"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id: ftn8" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftnref8" name="_ftn8" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character: footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language:EN-US; mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[8]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; In the earlier science there are indications for the old-Christian lineage of the Akathistos hymn through mentions of iconographic displays of similar appearances in theme and composition. &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;(А. &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Grabar&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style: normal"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;L’iconographie de la Parousie&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;. &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;L”art de la fin de l”antique et du Moyen Age&lt;/i&gt;, I, Paris, 1968, 576-581&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;)&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;, which stands in relation with the final stanzas of the &lt;/span&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-GB;mso-fareast-language: EN-GB;mso-bidi-font-weight:bold"&gt;Akathistos hymn&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;, for example Santa Maria Maggiore in Rome&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;San Vitale in Ravenna and the church of Vlacherna in Arta. The indications concern also the painting of representatives from the people as a new iconographic instance, who, together with the chosen ones (prelates, martyrs, apostles, the celestial army, etc.) celebrate the embodiment of Christ. (For mentions of the old-Christian lineage of the Akathistos, see also: &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;Ц. Грозданов, &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Охридско ѕидно сликарство&lt;/i&gt; &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;од &lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;XIV&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt; век&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;. Охрид, 129; А. Серафимова,&lt;/span&gt;&lt;span lang="RU" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:RU"&gt; Поствизантискиот контекст на Богородичниот акатист во припратата на кучевишките Свети Архангели, &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;in&lt;/span&gt;&lt;span lang="RU" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:RU"&gt;: &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Зборник средновековна уметност&lt;/i&gt;, број 3. Скопје&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt; 2001, 154.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div style="mso-element:footnote" id="ftn9"&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn9" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftnref9" name="_ftn9" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[9]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;K&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Kern, &lt;i style="mso-bidi-font-style: normal"&gt;Pastirsko bogoslovje&lt;/i&gt;, Vrnjačka banja, &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;2003, 23.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div style="mso-element:footnote" id="ftn10"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText" style="text-align:justify"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id: ftn10" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftnref10" name="_ftn10" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[10]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; One of the most rare examples are found on the &lt;st1:place st="on"&gt;&lt;st1:placetype st="on"&gt;territory&lt;/st1:placetype&gt;  of &lt;st1:placename st="on"&gt;Macedonia&lt;/st1:placename&gt;&lt;/st1:place&gt;, in the church St. Peter of Golem Grad in Prespa &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;(Кнежевић, Бранка&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;, &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;Црква светог Петра у Преспи&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;, in:&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;&lt;span lang="MK"&gt;Зборник ликовне уметности&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="MK"&gt;, &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;n&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; 2. Нови Сад&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;, &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;1966&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; Ц. &lt;/span&gt;&lt;span lang="RU" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:RU"&gt;Грозданов&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;, &lt;/span&gt;&lt;span lang="RU" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:RU"&gt;Композиција Опсаде Цариграда у цркви светог Петра на Преспи&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;, in:&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:RU"&gt; &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;&lt;span lang="RU"&gt;Зборник ликовне уметности&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="RU"&gt;, &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;n&lt;/span&gt;&lt;span lang="RU" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:RU"&gt;. 15. Нови Сад, 1979) &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;and in Holy Mother of God&lt;span style="background:yellow;mso-highlight:yellow"&gt; &lt;/span&gt;Peribleptos in Ohrid &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;(Ц. &lt;/span&gt;&lt;span lang="RU" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:RU"&gt;Грозданов&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;, &lt;/span&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;Охридско ѕидно сликарство&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;од &lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style: normal"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;XIV&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt; век&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;span lang="MK"&gt;Охрид&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;, &lt;/span&gt;&lt;span lang="RU" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:RU"&gt;1980).&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div style="mso-element:footnote" id="ftn11"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText" style="text-align:justify"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id: ftn11" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftnref11" name="_ftn11" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[11]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; Theodore&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;II&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Laskaris&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt; (1222-1258)&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; from the &lt;st1:city st="on"&gt;&lt;st1:place st="on"&gt;Nicaea&lt;/st1:place&gt;&lt;/st1:city&gt; courtyard created a true scientific center where the most educated persons of the time with various profiles gathered (rhetors, scientists, writers) and were notable for their knowledge in ancient philosophy. According to:&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;span lang="MK"&gt;Г.Осторогорски,&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;Историја на Византија, Скопје,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; 1992, 416.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div style="mso-element:footnote" id="ftn12"&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn12" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftnref12" name="_ftn12" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[12]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; According&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt; Г. Осторогорски,&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt; Историја на Византија, Скопје,&lt;/i&gt; 1992,,392-6&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div style="mso-element:footnote" id="ftn13"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText" style="text-align:justify"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id: ftn13" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftnref13" name="_ftn13" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[13]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;П. Миљковиќ&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;span lang="MK"&gt;Пепек&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;&lt;span lang="MK"&gt;Делото на зографите Михаило и Еутихиј&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="MK"&gt;. Скопје&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;, 1967, 30.&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div style="mso-element:footnote" id="ftn14"&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn14" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftnref14" name="_ftn14" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character: footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language:EN-US; mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[14]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt; &lt;span lang="MK"&gt;Л. Успенски, &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Теологија на иконата&lt;/i&gt;. Скопје&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;, 1994, 193.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div style="mso-element:footnote" id="ftn15"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText" style="text-align:justify"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id: ftn15" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftnref15" name="_ftn15" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[15]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; A&lt;/span&gt;&lt;span lang="RU" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:RU"&gt;рхимандрит Алипије и архимандрит Исаија, &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Догматско богословње&lt;/i&gt;, 2003, 189-90&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div style="mso-element:footnote" id="ftn16"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText" style="text-align:justify"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id: ftn16" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftnref16" name="_ftn16" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[16]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; The embodiment does not at all deliver the Holy Mother from the original sin. This would mean her separation from the human kind. See: &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;С. Булгаков, &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Православље&lt;/i&gt;. Београд, 2001, 129.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div style="mso-element:footnote" id="ftn17"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText" style="text-align:justify"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id: ftn17" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftnref17" name="_ftn17" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[17]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK"&gt;Л. Успенски, Леонид&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;, &lt;/span&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;Теологија на иконата&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;. Скопје&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;, 1994, &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;195-8.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div style="mso-element:footnote" id="ftn18"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText" style="text-align:justify"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id: ftn18" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftnref18" name="_ftn18" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[18]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK"&gt;Ј. Влахос, митрополит, Свети Григорије Палама како Светогорац, &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;in&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;: &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Православље и мистика светлости: Свети Григорије Палама и пут човековог обожења&lt;/i&gt;. Београд, 2003, 100-5&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div style="mso-element:footnote" id="ftn19"&gt;&lt;pre style="text-align:justify"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn19" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftnref19" name="_ftn19" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[19]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK"&gt;Ј. Мајендорф, &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Византијско богословље&lt;/i&gt;. Београд, 2001, 77-8; С. Булгаков, &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Православље&lt;/i&gt;, Београд&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="RU" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: RU"&gt;, &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;2001, 130&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/pre&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div style="mso-element:footnote" id="ftn20"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText" style="text-align:justify"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id: ftn20" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftnref20" name="_ftn20" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[20]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; On this question see: G. Ostrogorski &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;(1992), &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;M. Skabalanovic &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;(2004); Ј. &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Majendorf &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;(1997); А. &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Smeman &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;(1994).&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div style="mso-element:footnote" id="ftn21"&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn21" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftnref21" name="_ftn21" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[21]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;С. Грандаковска,&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;Умножена книжевна приказна: Библиски текст, нерешки мајстор, италијанска ренесана и македонска современа поезија, во: &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Портретот на сликата&lt;/i&gt;, Скопје&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt; 2010,&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;62&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div style="mso-element:footnote" id="ftn22"&gt;&lt;pre style="text-align:justify"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn22" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftnref22" name="_ftn22" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[22]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; The inscriptions in Slavic language in the visual cycle of the Markov Monastery’s Akathistos, which began in the confines of the Serbian medieval state, follow the Raška editing with glagolics [&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;јусово писмо&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;]&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;See&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;: Грозданов, Цветан, &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Охридско ѕидно сликарство&lt;/i&gt; &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;од &lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style: normal"&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;XIV&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; век&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;. Охрид&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;, 1980, 92.&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/pre&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div style="mso-element:footnote" id="ftn23"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn23" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftnref23" name="_ftn23" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[23]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; In relation to the published inscriptions from Markov Monastery, see:&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;span lang="MK"&gt;Л. Мирковић и Ж. Татић, 1925.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div style="mso-element:footnote" id="ftn24"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn24" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftnref24" name="_ftn24" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[24]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK"&gt;Ц. Грозданов, &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Охридско ѕидно сликарство&lt;/i&gt; &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;од &lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style: normal"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;XIV&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt; век&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;. Охрид&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; color:aqua"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;1980,&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; 91.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div style="mso-element:footnote" id="ftn25"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText" style="text-align:justify"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id: ftn25" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftnref25" name="_ftn25" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[25]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; A larger number of painters worked at the Marko’s Monastery, post probably five of them, but V. Guric &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;(В&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;span lang="MK"&gt;Ђурић Марков манастир-Ох&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;MAC C Times&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-bidi-font-family:Arial"&gt;r&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;ид, &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;in&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;: &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Зборник ликовне уметности&lt;/i&gt;, бр. 8, књига Дејана Медаковића&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; Нови Сад, 1972, 137-141)) &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;confirms that the painted Akathistos in the altar setting and the cella is the work of the second group of masters. Their coming to &lt;st1:place st="on"&gt;&lt;st1:city st="on"&gt;Skopje&lt;/st1:city&gt;&lt;/st1:place&gt; alerts that the city is one of the metropolitan cities of the Serbian rulers of this time of the kingdom, but also one of the strongest literary and arts centers. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div style="mso-element:footnote" id="ftn26"&gt;&lt;pre style="text-align:justify"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn26" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftnref26" name="_ftn26" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[26]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK"&gt;Е. Б. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;Громова, &lt;i style="mso-bidi-font-style: normal"&gt;История русской иконографии Акафиста&lt;/i&gt;. Москва,&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; 1997, 265.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/pre&gt;&lt;pre style="text-align:justify"&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/pre&gt;&lt;/div&gt;  &lt;div style="mso-element:footnote" id="ftn27"&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn27" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftnref27" name="_ftn27" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character: footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language:EN-US; mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[27]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;К. &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Moran&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Singers in late Byzantine Slavonic painting&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;. &lt;st1:place st="on"&gt;&lt;st1:city st="on"&gt;Leiden&lt;/st1:city&gt;&lt;/st1:place&gt;, 1986,112.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div style="mso-element:footnote" id="ftn28"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn28" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/3SGRANDAKOVSKA_NISH_BYZANTIUM_2010_FINAL_ENGLISH.doc#_ftnref28" name="_ftn28" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[28]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;Л. Успенски, &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;Теологија на иконата&lt;/i&gt;. Скопје, 1994, 196.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-cOK_FGidshE/Tf8lCW8OQKI/AAAAAAAADDQ/Rpqtjt_b1M4/s1600/STP63536.JPG" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 240px; height: 320px;" src="http://1.bp.blogspot.com/-cOK_FGidshE/Tf8lCW8OQKI/AAAAAAAADDQ/Rpqtjt_b1M4/s320/STP63536.JPG" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5620251582429806754" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-H6onB0t3vvc/Tf8kx5qHgPI/AAAAAAAADDI/t6rOPVLO47s/s1600/STP63578.JPG" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 240px; height: 320px;" src="http://4.bp.blogspot.com/-H6onB0t3vvc/Tf8kx5qHgPI/AAAAAAAADDI/t6rOPVLO47s/s320/STP63578.JPG" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5620251299691331826" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-NGIq-UYRLi8/Tf8kh5Re_vI/AAAAAAAADDA/eKTX-sD0PMs/s1600/STP63587.JPG" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 240px; height: 320px;" src="http://3.bp.blogspot.com/-NGIq-UYRLi8/Tf8kh5Re_vI/AAAAAAAADDA/eKTX-sD0PMs/s320/STP63587.JPG" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5620251024710106866" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;div style="font-weight: bold; "&gt;&lt;div style="mso-element:footnote" id="ftn28"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4721704514618803482-2999035150657212956?l=apexresidentgrandakovska.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apexresidentgrandakovska.blogspot.com/feeds/2999035150657212956/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://apexresidentgrandakovska.blogspot.com/2011/06/creating-history.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4721704514618803482/posts/default/2999035150657212956'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4721704514618803482/posts/default/2999035150657212956'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apexresidentgrandakovska.blogspot.com/2011/06/creating-history.html' title='CREATING HISTORY'/><author><name>apexart resident</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/-IjCewFkYZlQ/Tf8lxI5VPII/AAAAAAAADDg/U9SBngYruHQ/s72-c/scan0077a.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4721704514618803482.post-4131039950608836068</id><published>2011-06-19T17:16:00.000-07:00</published><updated>2011-06-19T17:21:20.116-07:00</updated><title type='text'>ПЛАНИНАТА КАКО АРХИВ</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-U9fjWcfE8YU/Tf6R7CEmqtI/AAAAAAAADCI/ZXhmhJ57kPY/s1600/CIMG2103.JPG" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 179px; height: 320px;" src="http://3.bp.blogspot.com/-U9fjWcfE8YU/Tf6R7CEmqtI/AAAAAAAADCI/ZXhmhJ57kPY/s320/CIMG2103.JPG" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5620089828359449298" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size: 11.0pt;font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight: normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight: normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" align="center" style="text-align:center"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight: normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;ПЛАНИНАТА КАКО АРХИВ НА САКРАЛНОТО&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" align="center" style="text-align:center"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight: normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" align="center" style="text-align:center"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight: normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;Софија Грандаковска&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in;line-height:150%"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;Планината е простор на сакралното. Односно, планината е сакрален простор каде секогаш постои можност да се биде онолку блиску до &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;возвишеноста&lt;/i&gt;, колку што таа во разни култури е нарекувана со различни имиња: виша сила, трансцендентна стварност, Бог. Затоа, планинанита има моќ да конституира архетип, или во Фукоовска смисла да конституира „општ архив”, којшто ние овде би можеле да го наречеме&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;архив на сакралното&lt;/i&gt;, каде што се затвораат сите времиња и каде што се губат сите географски одредници.&lt;a style="mso-footnote-id:ftn1" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/GALICNIK/PLANINATA_2009/KONECNO_GLACINIK_2009.doc#_ftn1" name="_ftnref1" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:12.0pt;font-family: &amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: MK;mso-fareast-language:EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[1]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in;line-height:150%"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;Во таа смисла, сакам да го отворам прашањето за &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;хетеротопичноста&lt;/i&gt; на планината, од една страна, за да укажеме на врската со божественото, возвишеното, односно сакралното, а од друга, врската на планината како &lt;i style="mso-bidi-font-style: normal"&gt;другото место&lt;/i&gt; или простор за градење на една имагинарна можност. Ваквата теоретска предлошка подразбира и можност за освежување на семантиката на хетеротопичноста преку илустративниот пример на Царевите кули, коишто се наоѓаат на планината Еленица крај Струмица. Во оваа смисла, Цареви кули ја претставуваат монументализацијата на архетипот, односно монументализацијата на планината како архив на сакралното. Зошто?&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in;line-height:150%"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;Иако просторот на којшто се сместени Цареви кули, којшто пак топоним се забележува во употреба дури од &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;XIX&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; век, според резултатите од последните археолошки ископувања (2009 година), станува јасно дека се работи за простор каде може да се проследи континуирана културна и цивилизациска еволуција. Ние во овој контекст, ќе се задржиме на неговата византиска епоха, којашто е во тесна врска со христолошкото сфаќање на архетипскиот симбол на Царот како огледало на земјата. Во таа смисла, овој планински простор престанува да биде само стратешки објект, но во исто време, според артефактите, не е ниту само живеалиште на земниот цар. Во најпрефинета смисла, која&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;што ја јукстапозицира реалната позиција на планинскиот простор, Царевите кули ја претставуваат најсуптилната култура на духовното, светото и возвишеното. Во таа смисла, земниот цар, односно стратегот на кулите е поблиску до небесниот Цар. Земниот цар на кулите на најсуптилен начин ја оправдува архетипската врска со небесниот цар. Оттука,&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;хетеротопичноста на планината&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;ја конституира планината како микрокосмос којшто се изразува низ атрибутите на симболичката совршеност, односно низ призмата за универзалноста. И оттука, планината конституира сакрален дискурс на универзалноста како константа на тежнение на секоја човечка група.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;span style="mso-tab-count:1"&gt;          &lt;/span&gt;Планината е тесно поврзана со концептот на архетипското огледало, односно со утопијата на огледалото. Каква е врската на Цареви Кули со утопијата? &lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt; &lt;/span&gt;Од една страна, наодите коишто се однесуваат на остатоци од црквата св. Ѓорѓија на овој простор, укажуваат на неговата &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;социјална врска&lt;/i&gt; со сакралното, како простор каде се практикувал религиски дискурс. Од друга страна, овој простор укажува на утописката врска преку самото сакрално, сфатено како божествено, коешто подразбира идеалност, која&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;што секогаш подразбира и невозможност. Токму таа утопистичка конотација на планината како „света гора“ и потребата за нејзиното симболичко зачувување како таква, упатува на метафората за рајската градина од Стариот завет, која&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;што ја носи симболиката на непореметена хармонија меѓу човекот и Бога, како состојба на постоење во сакралноста. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in;line-height:150%"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;Оттука, дали човековото постоење, одново барајќи начин за да ја оствари таа утопистичка состојба на своето битие преку планината, како врска меѓу него и Бога, всушност зборува за &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;носталгичната&lt;/i&gt; потрага по изгубениот рај? Оваа врска преку метафората за планината, подразбира и концепт на &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;еколошка&lt;/i&gt; утопија, каде социјалниот дискурс всушност треба да биде еднакво пропорционален со природноста и со природата, сфатена во прекодирана смисла на најпрвата рајска состојба на човекот. Така, планината претставува и простор за &lt;i style="mso-bidi-font-style: normal"&gt;ескапизам&lt;/i&gt; во овие рамки. Социјалните практики на Цареви кули стекнуваат атрибут на &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;религиозна утопичност&lt;/i&gt;, базирана врз идејата за просветлување на битието преку религиозен идеал како архетипска константа.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in;line-height:150%"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;Постоењето на високите ѕидови на Цареви кули, наодите коишто говорат за Пирг-кулата дека во неа биле сместени собите за ноќевање, како и остатоците од домашни огништа, укажуваат на тенденција за &lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;уредување&lt;/i&gt; на утопискиот модел на планината низ архитектонската димензија како простор за живеење. Оттука, кога еден висок,&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;планински простор станува место за живеење, тој мора да биде достапен. Наодите покажуваат дека просторот на Цареви кули функционирал како место од каде се ширела димензијата на вечноста, што значи: затворање на сите времиња на едно место, кое е во тесна врска со сфаќањето за неменливоста на архетипот, на сакралниот дискурс. Сакралното е божествено, божественото е неменливо, односно е вечно. Затоа, Цареви Кули, иако биле организирани како ран модел на град, простор за живеење, каде имало соби, трпезарија, црква за социјални практики на религијата, сепак достапноста до него била сигнализирана преку единствениот знак на негова тешка достапност - преку големите ѕидини. Затоа, уредувањето на сакралниот простор ја потенцира од една страна неговата стратешка функција, неговата затворена форма на живот, но од друга страна ја истакнува и неговата утопичност како простор од каде што се афирмира архетипската врска со Бога.&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in;line-height:150%"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;Во оваа насока, ќе поентирам со еден мал цитат од Мишел Фуко, кој на своите предавања на студентите по архитектура во 1984 година, посветени на Другите простори, Хетеротопии,&lt;a style="mso-footnote-id:ftn2" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/GALICNIK/PLANINATA_2009/KONECNO_GLACINIK_2009.doc#_ftn2" name="_ftnref2" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:12.0pt;font-family: &amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language: MK;mso-fareast-language:EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[2]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; ќе им посочи постоење на пет принципа на хетеротопии. За нас исклучително е важен петтиот принцип, според кој хетеротопиите секогаш претпоставуваат еден систем на отворање и затворање кој, едновремено, изолира но и прави достапност за продор. Хетеротописката локација покажува дека немаме пристап кон неа како кон обично&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;јавно место&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="mso-ansi-language:MK"&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family: &amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;Затоа, и планината е хетеротопична, таа е архив на сакралното.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in;line-height:150%"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in;line-height:150%"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight:normal"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:11.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: 15px;"&gt;&lt;b&gt;&lt;br /&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:.5in;line-height:150%"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-indent:.5in"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size: 11.0pt;font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;div style="mso-element:footnote-list"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;   &lt;hr align="left" size="1" width="33%"&gt;  &lt;!--[endif]--&gt;  &lt;div style="mso-element:footnote" id="ftn1"&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align:justify"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn1" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/GALICNIK/PLANINATA_2009/KONECNO_GLACINIK_2009.doc#_ftnref1" name="_ftn1" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[1]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;Прочитано на симпозиумот: ПЛАНИНАТА И НОСТАЛГИЈАТА, во рамки на Галичката книжевна колонија, Галичник, 14-16 август, 2009 година.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText"&gt;&lt;span lang="MK" style="mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;  &lt;div style="mso-element:footnote" id="ftn2"&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id:ftn2" href="file:///F:/AVTORSKI_TEKSTOVI/GALICNIK/PLANINATA_2009/KONECNO_GLACINIK_2009.doc#_ftnref2" name="_ftn2" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[2]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt; Michel Foucault, Dits et étécrits, 1984, Dieespaces autres, &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;предавање во: &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Cercle d’études architecturales 14.III 1967, &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-family: &amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;објавено во: &lt;/span&gt;&lt;i style="mso-bidi-font-style:normal"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;Architecture, movement&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-family:&amp;quot;Tahoma&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;"&gt;, continuité, n.5, Oct., 1984.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4721704514618803482-4131039950608836068?l=apexresidentgrandakovska.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://apexresidentgrandakovska.blogspot.com/feeds/4131039950608836068/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://apexresidentgrandakovska.blogspot.com/2011/06/blog-post_19.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4721704514618803482/posts/default/4131039950608836068'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4721704514618803482/posts/default/4131039950608836068'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://apexresidentgrandakovska.blogspot.com/2011/06/blog-post_19.html' title='ПЛАНИНАТА КАКО АРХИВ'/><author><name>apexart resident</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/-U9fjWcfE8YU/Tf6R7CEmqtI/AAAAAAAADCI/ZXhmhJ57kPY/s72-c/CIMG2103.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4721704514618803482.post-4007931038507390914</id><published>2011-06-01T03:32:00.000-07:00</published><updated>2011-06-01T03:36:21.726-07:00</updated><title type='text'>Отиквувањето на божествениот Клаудиј /Сенека</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/-bxbylNT0ePY/TeYV1vKKVXI/AAAAAAAAC-U/Um4DAKhyuK0/s1600/img115.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 238px; height: 320px;" src="http://1.bp.blogspot.com/-bxbylNT0ePY/TeYV1vKKVXI/AAAAAAAAC-U/Um4DAKhyuK0/s320/img115.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5613197998500238706" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;p class="CM26" align="center" style="margin-bottom:0in;margin-bottom:.0001pt; text-align:center;mso-line-height-alt:11.9pt"&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-bidi-font-family: &amp;quot;KHFDK N+ Myriad Pro&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="CM26" align="center" style="text-align: justify;margin-bottom: 0.0001pt; "&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size: 14pt; font-family: 'Arial Narrow', sans-serif; "&gt;Софија Грандаковска: &lt;i&gt;Отиквувањето на Клаудиј или сатира на деификацијата&lt;/i&gt; (во Отиквувањето на божествениот Клаудиј, прев. од лат. Наталија Поповска, Скопје: Или-или)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="CM26" align="center" style="margin-bottom:0in;margin-bottom:.0001pt; text-align:center;mso-line-height-alt:11.9pt"&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-bidi-font-family: &amp;quot;KHFDK N+ Myriad Pro&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="CM26" align="center" style="margin-bottom:0in;margin-bottom:.0001pt; text-align:center;mso-line-height-alt:11.9pt"&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-bidi-font-family: &amp;quot;KHFDK N+ Myriad Pro&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;ОТИКВУВАЊЕТО НА КЛАУДИЈ&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM26" align="center" style="text-align:center;mso-line-height-alt:11.9pt"&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDK N+ Myriad Pro&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;ИЛИ САТИРА НА ДЕИФИКАЦИЈАТА&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM27" align="center" style="text-align:center;mso-line-height-alt:11.9pt"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-bidi-font-family: &amp;quot;KHFDK N+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;1. Апотеозата како космичка валоризација на историјата &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-bidi-font-family: &amp;quot;KHFDK N+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM27" style="margin-top:0in;margin-right:1.0in;margin-bottom:11.75pt; margin-left:.8in;text-indent:.25in;mso-line-height-alt:11.65pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-bidi-font-family: &amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;„Римјаните им ја одобрувале апотеозата post mortem на своите големи водачи, но им го одрекнувале правото на обоготворување за време на нив ниот живот.“&lt;a style="mso-footnote-id:ftn1" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/otikvyuvanjeto_Seneka_PREDGOVR.docx#_ftn1" name="_ftnref1" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character: footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:&amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;mso-fareast-theme-font:minor-fareast; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[1]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;sup&gt;&lt;span style="position:relative;top:-3.0pt;mso-text-raise:3.0pt"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/sup&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM28" style="margin-bottom:0in;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify; text-indent:17.0pt;mso-line-height-alt:12.0pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Обоготворувањето (&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;лат.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt; deificatio) &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic"&gt;ја содржи идејата за победата над смртта, чијашто означителска нота подразбира возвишени, космички или универзалистички размери. Бидејќи атрибутите на возвишеноста, синонимно се согласуваат со поимот недофатли&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-ansi-language:MK"&gt;в&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic"&gt;ост, и во таа смисла и божественост, чинот на деификацијата на римските императори се подведува токму под тој стремеж на &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;Segoe UI&amp;quot;"&gt;„&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic"&gt;признавање и прогласување&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;Segoe UI&amp;quot;"&gt;” &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic"&gt;на божествените атрибути на нивната историска личност. &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM27" style="margin-bottom:0in;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify; text-indent:17.0pt;mso-line-height-alt:12.0pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Императорите својата историска цел ја сфаќале возвишено. Тие владееле за да го зачуваат редот на космосот од наездата на есхатолошкиот принцип, а по нивното заминување, преку чинот на деификацијата, ха&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;р&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;монијата да остане одржливо свеж концепт и понатаму. Затоа, деификацијата во својата најдлабока смисла, претставувала еден вид&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;ритуал за повторување на космогониското добро. Преку деификацијата на римските императори се истакнувало &lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFHD N+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;историзирање на божественото&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;, а оттука и етизирање на историјата во универзални рамки. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM6" style="text-align:justify;text-indent:17.0pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Чинот на деификацијата стои и во тесна врска со поли&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;т&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;еистичкото религиозно устројство на стариот Рим. Римскиот пантеон (како и грчкиот), се карактеризирал со централно празно место во него, што семиотички го означува отсуството на еден централен (божји) авторитет.&lt;/span&gt;&lt;sup&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;;position:relative; top:-3.5pt;mso-text-raise:3.5pt;mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;a style="mso-footnote-id: ftn2" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/otikvyuvanjeto_Seneka_PREDGOVR.docx#_ftn2" name="_ftnref2" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:14.0pt;line-height: 115%;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;;position:relative;top:-3.5pt; mso-text-raise:3.5pt;mso-ansi-language:MK;mso-fareast-language:EN-US; mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[2]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/sup&gt;&lt;sup&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;; position:relative;top:-3.5pt;mso-text-raise:3.5pt"&gt;&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/sup&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Отсуството на монистичкиот принцип, којшто би го означувал постоењето на еден врховен бог во колективната религија на старите Римјани, го отвора местото за чинот на деификација на римските императори како &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;Segoe UI&amp;quot;"&gt;„&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;историско огледало на Бога на земјата&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;Segoe UI&amp;quot;"&gt;”&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;, а по нивното човечко за минување пак, останува нивната божествена присутност преку апотеозата. Тежнението за станување &lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family: &amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family: &amp;quot;KHFHD N+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;divi fillius&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt; е подлабоко поврзано и со човечкиот страв да не се излезе надвор од космичкиот поредок на нештата. Затоа, историзирањето на божественоста (деификацијата) го земаме и како вечен атрибут на желбата на римските императори да се остане &lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFHD N+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;зас&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFHD N+ Myriad Pro&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;е&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family: &amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family: &amp;quot;KHFHD N+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;когаш&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt; и &lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFHD N+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;вечно&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt; присутен во меморијата на колективната свест, во историјата. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM27" style="margin-bottom:0in;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify; text-indent:17.0pt;mso-line-height-alt:12.0pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Историјата на религиите забележува дека римскиот дух ја носи одликата на висок степен на &lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFHD N+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;прагматизам&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;, којшто е длабоко поврзан со тежнението за сакрален однос кон семејството, татковината, државата како организирана заедница на постоење.&lt;a style="mso-footnote-id:ftn3" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/otikvyuvanjeto_Seneka_PREDGOVR.docx#_ftn3" name="_ftnref3" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;line-height:115%; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[3]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;sup&gt;&lt;span style="position:relative;top:-3.5pt;mso-text-raise:3.5pt"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/sup&gt;Така, поединечното ја стекнува својата смисла, само доколку му припаѓа на зедничкото, колективното.&lt;a style="mso-footnote-id:ftn4" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/otikvyuvanjeto_Seneka_PREDGOVR.docx#_ftn4" name="_ftnref4" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character: footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;; mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language:EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[4]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; Во таа насока, го истакнуваме и сфаќањето за деификацијата на римските императори – како чин којшто има длабоко религиозно значење. Обоготворениот римски цар како историска личност, носи и длабока архетипска симболика,&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;којашто го означува повторното обновување на космосот како услов за благодетен живот, во генерал на смисла. Во чинот на деификација препознатливо е и тежнението во формирањето на сфаќањето на римскиот човек во однос на желбата да се замени митското сфаќање со историскиот кон текст на нештата. Така, и обоготворувањето ја оправдува и својата најдлабока смисла поврзана со степенот на развој на човечката свест во римската култура во однос на историзирањето како космички чин. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM30" style="text-align:justify;text-indent:17.0pt;mso-line-height-alt: 12.0pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Чинот на деификацијата претставувал вообичаена практика која што му припаѓала на империјалниот култ, започнувајќи во времето на раното царство.&lt;a style="mso-footnote-id:ftn5" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/otikvyuvanjeto_Seneka_PREDGOVR.docx#_ftn5" name="_ftnref5" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;line-height:115%; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[5]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; Централната концепција се однесува на про гласувањето на римскиот император за Бог, а означува оддавање исклучителна почест истовремено, и кон неговите дела и кон неговата личност. Од друга страна, деификацијата не ја потврдува само големината авторитет на императорот, туку пред сè, се однесува и на семиотичката потврда за задржувањето на традиционалната религија и моралниот кодекс во државата на генерален план. Императорот Октавијан, којшто го добил почесниот назив Август, а значењската димензија се однесува на возвишените атрибути (augustus) коишто се додаваат кон неговата личност како divi fillius, претставувало идеал за секој следен император: да стане еден од ’оние’ коишто ќе ја заслужат и добијат почесната апотеоза. Кон развивањето на оваа традиција, се приклучиле и неговите наследници од династијата, „иако ниту Тибериј, ниту Калигула, ниту пак Нерон не се постхумно прогласени за богови.“&lt;a style="mso-footnote-id:ftn6" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/otikvyuvanjeto_Seneka_PREDGOVR.docx#_ftn6" name="_ftnref6" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;line-height:115%; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[6]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; Деификацијата ја добиле речиси сите големи и&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;м&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;ператори од II век: Клаудиј, Веспазијан и Тит (единствено не Галба).&lt;a style="mso-footnote-id: ftn7" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/otikvyuvanjeto_Seneka_PREDGOVR.docx#_ftn7" name="_ftnref7" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;line-height:115%; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[7]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; Веќе кон крајот на II, а особено во III век, станало за бележително отсуството на честата деификација, што стои пак, во тесна врска со христијанските почетоци како директна закана за овој империјален култ. Тоа се огледа и во тежнението на Рим да ги задржи своите практики преку прогонствата на припадниците на раното христијанство, коешто во тој период од историјата стои с&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt; font-family:&amp;quot;Segoe UI&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-ascii-font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic"&gt;ѐ&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;уште далеку од своето еклесијастичко етаблирање, што ќе се случи дури век потоа. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM27" align="center" style="text-align:center;mso-line-height-alt:11.9pt"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDK N+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;2. Деификацијата како мимикричен чин во „Отиквувањето на божествениот Клаудиј“ од Сенека &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDK N+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM30" style="text-align:justify;text-indent:17.0pt;mso-line-height-alt: 12.0pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Идејата за деификацијата е стожерна во делото &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;Segoe UI&amp;quot;"&gt;„&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Отиквување то на божествениот Клаудиј&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;Segoe UI&amp;quot;"&gt;” &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;од Лукиј Анеј Сенека. Но, во самото дело недостасува токму делот којшто би требало да биде експлицитен приказ за свеченото прогласување на божественоста на Клаудиј, кому уште за време на неговиот живот му бил подигнат храм во Камулодунум во новата провинција на Британија.&lt;a style="mso-footnote-id:ftn8" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/otikvyuvanjeto_Seneka_PREDGOVR.docx#_ftn8" name="_ftnref8" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;line-height:115%; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[8]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; Наспроти тоа, во оваа менипска сатира, критиката кон ликот и делото на овој римски император станува висока естетика за генерално потсмевање кон Клаудиј со помош на книжевни средства, успешна мимикрија на апотеозата. Содржината во делото е конципирана врз динамиката на сатиричната метаморфоза и буквалното истакнување на ликот и на делото на Клаудиј како симбол на празното, на едно големо ништо. Оттука, конотацијата на деификацијата - јукстапозицирана во &lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFHD N+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;отиквувањето&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;, израснува во јасна &lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFHD N+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;сатира за обоготворувањето&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;, како чин на мајоризирање на ликот на римскиот император. Наместо негово тронизирање, тој со одлуката на небесниот Сенат е испратен во подземјето, а од тамош ниот суд, како казна за неговите лоши дела во текот на своето владеење, станува најнапред роб, а потоа и судски помошник: &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM9" style="margin-top:0in;margin-right:28.65pt;margin-bottom:0in; margin-left:28.4pt;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify;text-indent:.25in"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;„Одеднаш се појави, кој друг ако не Калигула, и побара Клаудиј да му биде роб. Донесе сведоци кои виделе дека бил камшикуван, шибан и исплескан. Така му го досудија на Калигула, Калигула го предаде на Еак. Овој го предаде на својот ослободеник Менандeр, како судски помошник...“ &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM9" style="margin-top:0in;margin-right:28.65pt;margin-bottom:0in; margin-left:28.4pt;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify;text-indent:.25in"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;[apparuit subito C. Caesar et petere illum in servitutem coepit &lt;et&gt; producere testes, qui illum viderant ab illo flagris, ferulis, colaphis vapulantem. adiudicatur C. Caesari; Caesar illum Aeaco donat. is Menandro liberto suo tradidit, ut a cognitionibus esset...]&lt;a style="mso-footnote-id:ftn9" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/otikvyuvanjeto_Seneka_PREDGOVR.docx#_ftn9" name="_ftnref9" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;line-height:115%; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[9]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;sup&gt;&lt;span style="position:relative;top:-3.5pt;mso-text-raise:3.5pt"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/sup&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/et&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM6" style="text-align:justify;text-indent:17.0pt"&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style="mso-tab-count:1"&gt;    &lt;/span&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM6" style="text-align:justify;text-indent:17.0pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Овие завршни моменти од делото, коишто се однесуваат на доделената казна за Клаудиј, го принесуваат чинот на неговото сатирично обоготворување - &lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size: 14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFHD N+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;отиквувањето&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;, во којшто се валоризира авторовата цел на неколку плана: историски, стоички и книжевен. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM6" style="text-align:justify;text-indent:17.0pt"&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDK N+ Myriad Pro&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM6" style="text-align:justify;text-indent:17.0pt"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDK N+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;а) Историско ниво.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt; Историскиот аспект како еден од подлогите врз коишто се темели &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;Segoe UI&amp;quot;"&gt;„&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Отиквувањето на божествениот Клаудиј&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;Segoe UI&amp;quot;"&gt;”&lt;a style="mso-footnote-id:ftn10" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/otikvyuvanjeto_Seneka_PREDGOVR.docx#_ftn10" name="_ftnref10" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;line-height:115%; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;Segoe UI&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[10]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;sup&gt;&lt;span style="position:relative;top:-3.5pt;mso-text-raise:3.5pt"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/sup&gt;[&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Apocolocyntosis Divi Claudii&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;Segoe UI&amp;quot;"&gt;]&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;, е не одминливо поврзан со животниот и со творечкиот пат на Лукиј Анеј Сенека (Lucius Annaeus Seneca, околу IV в. ст. е. - 65 г. н. е.). Неговото име се поврзува со времето на владеењето на тројца римски им ператори и на тој план, се определува и неговиот книжевно-творечки пат,&lt;a style="mso-footnote-id:ftn11" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/otikvyuvanjeto_Seneka_PREDGOVR.docx#_ftn11" name="_ftnref11" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;line-height:115%; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[11]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; којшто стекнува авторитет на т.н. легимитен апсурд: со Калигула, во чиешто време државничко-беседничката работа на Сенека иако е многу високо почитувана, сепак, тој за ради одредени говори паѓа во немилост од страна на Сенатот, но успева да ја избегне смртната казна; со Клаудиј, во чиешто време тој е испратен во егзил на Корзика (41 г.), како резултат на личната желба на Клаудиевата жена Месалина; и со времето на Нерон, кој што го испратил Сенека во директна смрт. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM30" style="margin-bottom:0in;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify; text-indent:17.0pt;mso-line-height-alt:12.0pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Обезличувањето на римскиот император Клаудиј &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;Segoe UI&amp;quot;"&gt;[Tiberius Claudius Nero Germanicus] &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family: &amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family: &amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;во &lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family: &amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family: &amp;quot;KHFHD N+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Отиквувањето&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;, како централен протагонист во делото, доаѓа и преку нагласувањето на императорскиот принципат како па радоксален: од една страна, Клаудиј е оценет како авторитет којшто имал јасни насоки во своето владеење и оттука, дека неговата императорска политика воопшто не била погубна за римската држава; но од друга страна, која&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;што е доминантно книжевно обработена во ова дело, истакнува дека тој бил личност со големи страсти, исполнувајќи ги одлуките на своите жени и робови, што претставувало директно засенување на неговиот владетелски и етички авторитет. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM27" style="text-align:justify;text-indent:17.0pt;mso-line-height-alt: 12.0pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Во времето на Нерон, Сенека се враќа од осумгодишното прогонство на Корзика, благодарение на мајката на Нерон, Агрипина и вто рата жена на Клаудиј, за да му биде учител, а подоцна и советник на Нерон. Тогаш, Сенека го пишува посмртниот говор за Клаудиј &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;Segoe UI&amp;quot;"&gt;[&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Ludus de mortale Claudii&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;Segoe UI&amp;quot;"&gt;]&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;, прочитан од Нерон, неговиот посинок, но и неговиот убиец, на свечениот закоп на Клаудиј. Главната карактеристика на овој посмртен говор, којшто може да се земе и како книжевен прелудиј на &lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFHD N+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Отиквувањето&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;, е во тоа што тој претставува шега, односно сатирична пофалба искажана како &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;Segoe UI&amp;quot;"&gt;„&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;дополнителна чест&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;Segoe UI&amp;quot;"&gt;”&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt; кон Клаудиевото обезличување: &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM27" style="margin-top:0in;margin-right:28.65pt;margin-bottom:11.75pt; margin-left:28.4pt;text-align:justify;text-indent:.25in;mso-line-height-alt: 11.8pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;„Бил погребан со царска поворка и вброен меѓу боговите; оваа почест не му била признавана, и конечно Нерон му ја укинал, но подоцна Веспазијан му ја вратил.“&lt;sup&gt;&lt;span style="position:relative;top:-3.0pt;mso-text-raise:3.0pt"&gt;1&lt;a style="mso-footnote-id: ftn12" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/otikvyuvanjeto_Seneka_PREDGOVR.docx#_ftn12" name="_ftnref12" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;line-height:115%; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;;position:relative;top:-3.0pt; mso-text-raise:3.0pt;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language:EN-US; mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[12]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/sup&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM27" style="text-align:justify;text-indent:17.0pt;mso-line-height-alt: 12.0pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Посмртниот говор за римскиот император, по автоматизам стекнува и &lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFHD N+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;политички&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt; контекст, врзан со позитивното истакнување и позиционирање на државничката улога на Нерон, наспроти онаа на Клаудиј. Но од друга стра на, преку посмртната сатирична пофалба се назначува и удвоеното лицемерие на Сенека, од една страна, кон неговиот стоички аргумент (дека човекот треба да има само едно лице, а неговите дела треба да бидат во согласност со не говите зборови), развиен на ниво на философија, од којашто тој прави видливо оддалечување; и од друга, лицемерието на големиот стоик кон мртвиот владетел, кому за време на својот егзил, тој му творел вистински пофалби. Овој аргумент за двојната позиција на Сенека, експлицитно се задржува и во &lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFHD N+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Отиквувањето&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;, што ја претставува и личната пресметка на Сенека со Клаудиј, одбирајќи ги книжевните средства на менипската сатира за да го истакне тоа. Дури и во етимолошкото значење на деификацијата, преку поимот: &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family: &amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family: KHEPIC+SPIonic"&gt;apolokyntosis&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family: &amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family: &amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;, се обелоденува единственото денотативно значење коешто има нагласена сатирична функција,&lt;a style="mso-footnote-id:ftn13" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/otikvyuvanjeto_Seneka_PREDGOVR.docx#_ftn13" name="_ftnref13" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;line-height:115%; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[13]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; а се однесува на креативниот нишан обоготворен во книжевната метафора на отиквувањето (тиквењето) како пакосно исмејување кон Клаудиј, наместо неговото претворање во Бог. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM30" style="margin-bottom:0in;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify; text-indent:17.0pt;mso-line-height-alt:12.0pt"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDK N+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;б) Стоички аспект.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt; Вториот контекст на сатиричниот фон на деификацијата на Клаудиј, го разгледуваме преку философско-теолошкиот дискурс на Сенека, претставник на доцниот&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;;mso-ansi-language: MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;стоицизам.&lt;a style="mso-footnote-id:ftn14" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/otikvyuvanjeto_Seneka_PREDGOVR.docx#_ftn14" name="_ftnref14" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;line-height:115%; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[14]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; Стоичката философија&lt;sup&gt;&lt;span style="position:relative;top:-3.5pt;mso-text-raise: 3.5pt"&gt;,,&lt;a style="mso-footnote-id:ftn15" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/otikvyuvanjeto_Seneka_PREDGOVR.docx#_ftn15" name="_ftnref15" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character: footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;; position:relative;top:-3.5pt;mso-text-raise:3.5pt;mso-ansi-language:EN-US; mso-fareast-language:EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[15]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/sup&gt;&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt; &lt;/span&gt;низ своето шествековно оп стојување (III в. ст. е – III в. н. е.), развила сложено учење, во коешто се вкрстуваат, но истовремено и се разминуваат старите антички вредности со почетоците на новиот христијански дискурс. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM6" style="text-align:justify;text-indent:17.0pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Сфаќајќи ја природата во нејзината божествена смисла - како совршенство, стоичката мисла се движи во насока дека чо векот единствено може да го најде својот спокој, доколку живее во согласност со неа, а во рамнодушен однос кон судбината. Практиката на оваа па радигма подразбира ослободување од страстите, со цел да се прегрне мудречката димензија на постоењето. Затоа, и највисокиот идеал на стоичката етика, којшто се остварува преку познанието и почитта на природната нужност, ќе стане примарна морална категорија, позиционирана низ четирите атрибути: разборитост, умереност, издржливост и праведност.&lt;a style="mso-footnote-id: ftn16" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/otikvyuvanjeto_Seneka_PREDGOVR.docx#_ftn16" name="_ftnref16" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;line-height:115%; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[16]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;sup&gt;&lt;span style="position:relative;top:-3.5pt;mso-text-raise:3.5pt"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/sup&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM6" style="text-align:justify;text-indent:17.0pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Во контекст на стоичката нота за бестрасноста, Сенека, иако во таа насока го креира и самиот увод на &lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFHD N+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Отиквувањето&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;, преку зборовите на известувачот за настанот којшто се случил на 13 октомври, денот на смртта на Клаудиј, истакнува дека ќе зборува ’без нав реди и без никаква благонаклоност’, сепак зад ваквото&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;ветување, стои видливо &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;Segoe UI&amp;quot;"&gt;„&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;огорчен&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;Segoe UI&amp;quot;"&gt;”&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt; стоик.&lt;a style="mso-footnote-id: ftn17" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/otikvyuvanjeto_Seneka_PREDGOVR.docx#_ftn17" name="_ftnref17" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;line-height:115%; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[17]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; Тој, низ најавата за раскажувачка сериозност (бестрастност), открива комична нарација насочена директно кон неговиот прогонител. Затоа и делото израснува во софистицирано исмејување кон ликот и делото на Клаудиј, но и кон философско-религиозниот и политичкиот декор на Клаудиевото време. Авторот преку сатиричниот дискурс ги акцентира моралните недостатоци на императорот - омаловажувајќи го на тој начин целосно и неговиот лик. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM30" style="margin-bottom:0in;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify; text-indent:17.0pt;mso-line-height-alt:12.0pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Дискурсот на стоичката философија го истакнува принципот на универзалното добро (наспроти индивидуалното), како најголема доблест кон којашто човекот треба да тежнее. Во овој кон текст, а во насока на сатиричниот книжевен настап на Сенека кон алузијата на Клаудиевото обоготворување, се потенцира и императорската политика на Клаудиј како средство за исполнување на своите одлуки, лишени од универзалистичкиот концепт на доброто. Односно, прикажана е личната, индивудуална моќ на Клаудиј, но не во рамки на општествено и пошироко комичко добро. Најдобро на сево ова упатуваат обвинувањата во делото во врска со бројните убиства коишто ги нарачал и направил лично тој. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM27" style="text-align:justify;text-indent:17.0pt;mso-line-height-alt: 12.0pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Така, ликот на Клаудиј во &lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFHD N+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Отиквувањето&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;, наместо на тронот на апотеозата, е издигнат на ниво на ’Сатурналиски цар’, што претставува директен потсмев кон неговите страсти (од различен вид), како и на неговото недолично однесување во текот на неговото владеење. Оваа титула на Клаудиј стои во директна опозиција со реториката на стоичкиот дискурс кон божественото како апсолутно добро, во универзална смисла. Затоа и мајоризацијата на ликот и делото на Клаудиј во ова дело, е доведена до степен на негово истакнување како граѓанин на полисот (&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:KHEPIC+SPIonic"&gt;polis&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;), а не и на универзумот (&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:KHEPIC+SPIonic"&gt;cosmos&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;).&lt;a style="mso-footnote-id:ftn18" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/otikvyuvanjeto_Seneka_PREDGOVR.docx#_ftn18" name="_ftnref18" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;line-height:115%; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[18]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; Тој е пример на владетел којшто не успеал да ги сообрази моралното и доброто како космичко тежнение на својот историски лик: &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM30" style="margin-top:0in;margin-right:28.65pt;margin-bottom:18.9pt; margin-left:28.4pt;text-align:justify;text-indent:.25in;mso-line-height-alt: 11.8pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;„Со оглед на тоа што човечката природа е дел од космичката, за конот кој управува со космосот, ова вечно враќање, важи и за човечката историја&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;“&lt;a style="mso-footnote-id:ftn19" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/otikvyuvanjeto_Seneka_PREDGOVR.docx#_ftn19" name="_ftnref19" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;line-height:115%; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[19]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;sup&gt;&lt;span style="position:relative;top:-3.5pt;mso-text-raise:3.5pt"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/sup&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM6" style="text-align:justify;text-indent:17.0pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Сатирата за апотеозата во &lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFHD N+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Отиквувањето&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt; има за цел да ги потен цира не заслужените космичките димензии коишто се одне суваат на историската личност на Клаудиј. Тргнувајќи од практич ната стоичка философија на Сенека, дека животот треба да се одвива во хармонија со природата како највисок морален чин, пародичноста на обоготворувањето на Клаудиј е повеќе од јасна. Во овој аспект се истакнува и тоа, дека апотеозата на овој римски император не смее да стане обичен римски make-up насочен кон &lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFHD N+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;divi fi llius&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt; по секоја цена. Оценуваме дека во ова дело Сенека прави тенденциозна бурлеска на тој чин. Така, наместо вистинска пофалба на апотеозата како исклучителна почест, таа станува философско-софистицирана шега,&lt;a style="mso-footnote-id:ftn20" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/otikvyuvanjeto_Seneka_PREDGOVR.docx#_ftn20" name="_ftnref20" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;line-height:115%; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[20]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; потсмев за државничките конвенционални активности, но и на смртта на овој император. Затоа, и божемното претворање на Клаудиј во Бог поседува денотативно, длабоко сатирично значење. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM6" style="text-align:justify;text-indent:17.0pt"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDK N+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;в) Книжевен контекст.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt; Насловот на делото „Отиквувањето на божествениот Клаудиј,“ претставува argumentum или почетен индикатор за на соките како тоа треба да се чита, и на тој начин делумно ја открива и самата книжевна стратегија на текстот. Односно, насловот ја најавува метафората за претворањето во тиква на римскиот император, сè со цел да се намали неговата великост. Насловот ја открива сатиричната обработка на темата на деификацијата на Клаудиј и со тоа, овој чин со божествени атрибути, го стекнува своето денотативно значење. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM30" style="margin-bottom:0in;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify; text-indent:17.0pt;mso-line-height-alt:12.0pt"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFHD N+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Отиквувањето&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;, чијашто генеолошка позадина ја претставува менипската сатира, го отвора гледиштето за анализа, не само во генерален книжевен контекст, туку и во квалификацијата на ова дело како &lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFHD N+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;политичка&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt; и &lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFHD N+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;религиска &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;сатира. Во однос на политичкиот контекст на сатирата, се истакнува пораката за исмевање на политичкиот декор на времето на Клаудиј. Но, таа стекнува и лична нота, бидејќи Сенека, користејќи го книжевниот аудиториум, упатува огорчена нота против својот прогонител. Затоа, и Сенека, користејќи книжевни средства, излегува од контекстот на својата света стоичка теологија. Тој, отстапувајќи од сопствените морални начела, навлегува во сферата на личното начело преку страствена пресметка со мртвиот император. Алузијата за апотеозата го креира и &lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFHD N+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;религиско&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFHD N+ Myriad Pro&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family: &amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family: &amp;quot;KHFHD N+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;сатиричниот&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt; амбиент на &lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFHD N+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Отиквувањето&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;, преку желбата да се заштити традиционалното верување од изневерување, како висок чин на империјалната мода. Односно, изневерувањето на овој план се однесува на деификацијата на злосторници, родоскверници и страственици, олицетворе ни во ликот на Клаудиј. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM27" style="text-align:justify;text-indent:17.0pt;mso-line-height-alt: 12.0pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;„Отиквувањето на божествениот Клаудиј во тиква“ е мало дело по својата должина, составено од петнаесет &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt;куси &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family: &amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family: &amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;поглавја. Од страна на критиката е оценето како дело коешто нема свој претходник, но сепак извршило големо влијание врз делата на повеќе европски автори понатаму.&lt;a style="mso-footnote-id:ftn21" href="file:///C:/Users/Asus/Desktop/otikvyuvanjeto_Seneka_PREDGOVR.docx#_ftn21" name="_ftnref21" title=""&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="mso-special-character:footnote"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;line-height:115%; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;;mso-ansi-language:EN-US;mso-fareast-language: EN-US;mso-bidi-language:AR-SA"&gt;[21]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; Дејството се случува во еден ден, истовремено на две сфери: на небо и на земја. Симболиката на овој топоним (небо-земја) претставува уште еден показ повеќе за космичкото значење на апотеозата, како и за нејзината јукстапозиција во сатиричната смисла на Клаудиевото тиквење. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM13" style="margin-top:0in;margin-right:28.5pt;margin-bottom:0in; margin-left:47.5pt;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;„Би сакал да се запамети една случка што се &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM14" style="margin-top:0in;margin-right:28.5pt;margin-bottom:0in; margin-left:28.4pt;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;случи на небото, на 13 октомври, во новата година, &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM15" style="margin-left:28.4pt;text-align:justify"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;со која што започна најсреќниот век.“ &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM16" style="margin-top:0in;margin-right:28.5pt;margin-bottom:0in; margin-left:46.4pt;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;[Quid actum sit in caelo ante diem III idus Octo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM10" style="margin-top:0in;margin-right:28.5pt;margin-bottom:0in; margin-left:28.4pt;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;bris anno novo, initio saeculi felicissimi, volo memo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM27" style="margin-left:28.4pt;text-align:justify;mso-line-height-alt: 11.55pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;riae tradere.] &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM6" style="text-align:justify;text-indent:17.0pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Почетокот на &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;Segoe UI&amp;quot;"&gt;„&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Отиквувањето на божествениот Клаудиј&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;Segoe UI&amp;quot;"&gt;” &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;за почнува на денот на неговата смрт, којшто постои како засведочен податок во историографските извори кај Светониј (Suet. Cl. 45) и Такит (Tac. Ann. 12.69). Книжевниот почеток ја објавува и самата сатирична реторика на делото, преку именувањето на овој ден како &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;Segoe UI&amp;quot;"&gt;„&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;почеток на среќното време за Римската држава&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;Segoe UI&amp;quot;"&gt;”&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;, почеток којшто оди заедно со смртта на императорот Клаудиј. Засилувањето на сатиричната динамика, доаѓа преку зборовите на воведничарот кој изјавува дека неговиот говор ќе биде &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;Segoe UI&amp;quot;"&gt;„&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;непристрасен&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;Segoe UI&amp;quot;"&gt;”&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;, со што, на прв план одѕвонува стоичкиот став кон вистината. Но, во сета оваа алузија, само се открива божемната бестрасност. Овој аспект ја нагласува и оправданоста на критичката мисла, насочена кон авторот на делото. Имено, Сенека како идеен и практичен носител на стоицизмот, во ова дело отстапува од таквиот дискурс, создавајќи вистински потсмев кон римскиот император. Самото исмевање носи страст, која пак, е во спротивност на стоичкото начело за бестрасноста. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM6" style="text-align:justify;text-indent:17.0pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Почетокот на делото не го обелоденува само историогра&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:14.0pt; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;ф&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;ски от податок за смртта на Клаудиј, туку го објаснува и мачниот, внатрешен процес низ којшто минувало испуштањето на неговата душа: &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM17" style="margin-left:46.4pt;text-align:justify"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;„Клаудиј почна да испушта душа, но таа не можеше &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:14.0pt; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM17" style="margin-left:46.4pt;text-align:justify"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;да си најде излез.“ &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM17" style="margin-left:46.4pt;text-align:justify"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;[Claudius animam agere coepit nec invenire exi&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM27" style="margin-left:28.4pt;text-align:justify;mso-line-height-alt: 11.55pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;tum poterat.] &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM27" style="text-align:justify;text-indent:17.0pt;mso-line-height-alt: 12.0pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Божемната загриженост на Меркур, којашто се однесува на Клаудиевите маки, обраќајќи &lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:KHFNEJ+Makhelvetika7; mso-ansi-language:MK"&gt;и&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt; се на Вештерката, на едната од трите Парки, семиотички ја означува синтагмата за &lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFHD N+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;почетокот на среќниот век&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;, а којашто ја подразбира смртта на Клаудиј, но не и неговата деификација: &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM17" style="margin-left:46.4pt;text-align:justify"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;„Предај го на Смртта, а со празниот двор нека &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM15" style="margin-left:28.4pt;text-align:justify"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;завладее подобар некој! “ &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM27" align="center" style="text-align:center;mso-line-height-alt:11.9pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;[Dede neci, melior vacua sine regnet in aula.] &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM33" style="text-align:justify;text-indent:17.0pt;mso-line-height-alt: 12.0pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Раскажувачката стратегија на авторот ја почитува хроно лош ката рамка на нарацијата во однос на фактичкиот редослед на настаните и на нивниот развој. Приказната за почнува со зборовите на незнајниот раскажувач, но со развојот на дејството, тој им дава можност и на другите ликови да бидат вклучени во раскажувањето, и тоа во директен говор, со цел да се истакне намерата на високата сатира. Притоа, на преден план е ставен јазичниот елемент, комбиниран од наизменичен редослед на проза и стих, спој на службен протокол и народни фрази, книжевен со колоквијален говор, вулгарност и дворска лексика како духовити забелешки, со цел да се поттикне исмевањето кон Клаудиј. Ваквата јазична структура на текстот го овозможува функционирање на лакрдиско-комичниот аспект на делото како можност за постигнување на крајната намера на авторот. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM27" style="text-align:justify;text-indent:17.0pt;mso-line-height-alt: 12.0pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Божемното испраќање на Клаудиј на небото &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family: &amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family: &amp;quot;Segoe UI&amp;quot;"&gt;„&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;со весели и добри желби на неговиот пат&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;Segoe UI&amp;quot;"&gt;”&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;, во својата заднина овој книжевен момент го нагласува последниот говор на Нерон посветен на Клаудиј. Обезвреднувањето на овој римски император е ставено и во неговите последни зборови коишто ги кажува самиот тој, во директен говор, а како книжевен ефект се постигнува &lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFHD N+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;авто-посочувањето&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;: дека Калудиј самиот од себе прави недостојна личност за заземање на божествениот трон. Тоа може да се разбере и како едно лично признание за неговата поганост: &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM27" style="margin-top:0in;margin-right:45.5pt;margin-bottom:0in; margin-left:46.5pt;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify;mso-line-height-alt: 12.0pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;„Леле, кутриот јас, мислам дека се пос рав!“ &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM27" style="margin-top:0in;margin-right:45.5pt;margin-bottom:11.75pt; margin-left:46.5pt;text-align:justify;mso-line-height-alt:12.0pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;[vae me, puto concavi me] &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM6" style="text-align:justify;text-indent:17.0pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Со овој момент се заокружува последниот опис на настаните на земјата во врска со смртта на Клаудиј, а ја воведува неговата &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;Segoe UI&amp;quot;"&gt;„&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;небесна одисеја&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;Segoe UI&amp;quot;"&gt;”&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;. Комиката е повторно истакната преку испреплетување и спротивставување на божественото, духовното со земното, човечкото, телесното. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM6" style="text-align:justify;text-indent:17.0pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Кога стигнала веста до Јупитер, дека на небото дошол човек кој што има намера да биде дрзок, тој го повикал Херакле да утврди кој е тој човек, кому пак, Клаудиј му се причинил како некое чудовиште. Императорот во почетокот се израдувал што и на небото има учени луѓе и почнал да одговара со висок стил, преку кажување на Хомерските стихови. Иако читателот може да претпостави дека се работи за истакнување на позитивен атрибут, којшто укажува на ученоста на римскиот император, таквата квалификација е ставена во знакот на &lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt; font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFHD N+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;комична трагичност&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;, бидејќи понатаму текстот го истакнува омаловажувањето преку потенцирање на неговите физички мани, како грд и куц човек, којшто безмилосно убивал и од редот на своите нај блиски. Надежта на Клаудиј дека Херакле ќе му помогне кај другите богови, кого го нарекува &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;Segoe UI&amp;quot;"&gt;„&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;најхрабар меѓу сите богови&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;Segoe UI&amp;quot;"&gt;”&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;, завршува само со претпоставка, која се покажува како лажна, повторно во духот на пародијата, бидејќи останатите не мислат така. Тој е наречен &lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFHD N+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;сатурналиски император&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;, со цел да се нагласи неговиот недоличен живот во годините од неговото владеење. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM27" style="text-align:justify;text-indent:17.0pt;mso-line-height-alt: 12.0pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Јупитер ги поттикнува боговите коишто му припаѓаат на небесниот Сенат, да расправаат за деификацијата на Клаудиј, но притоа ги советува на бестрастност. Прв зборува богот Јан (богот на сите премини), кој вели дека честа да се биде бог не смее да му се даде секому; Диеспитер пак, по желба на Херакле, предложил Клаудиј да стане бог, бидејќи потекнувал од родот на Август. Иако раскажувачката стратегија на Сенека создава убедливост кај читателот дека сепак Клаудиј ќе биде прогласен за бог, веднаш прави пресврт на таквиот впечаток, преку истакнувањето на техниката на фарсата како книжевно средство. Го воведува говорењето на божествениот Август, коешто е многу сурово и коешто едновремено ги истакнува злоделата на Клаудиј: &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM13" style="margin-top:0in;margin-right:28.5pt;margin-bottom:0in; margin-left:47.5pt;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;„Овој овде, татковци Сенатори, што ви изгледа &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM14" style="margin-top:0in;margin-right:28.5pt;margin-bottom:0in; margin-left:28.4pt;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;дека не би згазнал ниту на мравка, убиваше луѓе &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM15" style="margin-left:28.4pt;text-align:justify"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;така лесно, како што песот крева нога.“ &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM16" style="margin-top:0in;margin-right:28.5pt;margin-bottom:0in; margin-left:46.4pt;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;[hic, p.c., qui vobis non posse videtur muscam &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM10" style="margin-top:0in;margin-right:28.5pt;margin-bottom:0in; margin-left:28.4pt;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;exitare, tam facile hominess occidebat, quam canis &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM27" style="margin-left:28.4pt;text-align:justify;mso-line-height-alt: 11.55pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;adsidit] &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM6" style="text-align:justify;text-indent:17.0pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Август покажува голема гневност, бидејќи Клаудиј убил не&lt;/span&gt;&lt;span lang="MK" style="font-size: 14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic; mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;;mso-ansi-language:MK"&gt;к&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;олку негови правнуци. Откако тој ги изнел на виделина сите негови злодела, Август својот говор го завршува со обраќање кон Јупитер, во очекување на праведната одлука за Клаудиј. Притоа, е постигната едногласност: Клаудиј да го напушти небото во рок од триесет, а Олимп за три дена. Проследувањето на таа одлука се огледа преку чинот на Меркур, кој го фатил Клаудиј за вратот и го повел во подземниот свет. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM6" style="text-align:justify;text-indent:17.0pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Станува јасно зошто во делото никаде не се зборува за неговото обоготворување, туку за исмевање на Клаудиј. Одлуката за тоа е дадена и потврдена од небесниот Сенат, којшто расправа во духот на панаѓурска атмосфера. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM27" style="text-align:justify;text-indent:17.0pt;mso-line-height-alt: 12.0pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Желбата на Клаудиј да ги увери во спротивното, останува безуспешна. Дури и начинот на неговото лично созна ние дека, сепак тој нема да биде признаен за космички владетел, е претставен сатирично: &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM17" style="margin-left:46.4pt;text-align:justify"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;„А, кутриот, Клаудиј, дури откако го виде својот &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM15" style="margin-left:28.4pt;text-align:justify"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;погреб, сфати дека умрел.“ &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM17" style="margin-left:46.4pt;text-align:justify"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;[Claudius ut vidit funus suum, intelexit se mor&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM27" style="margin-left:28.4pt;text-align:justify;mso-line-height-alt: 11.55pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;tuum esse] &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM6" style="text-align:justify;text-indent:17.0pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Неговото испраќање во подземјето, проследено со големи по фалби за неговата земна храброст, преку песните на Големиот хор, само ја позиционира строгата архитектура на менипската сатира. Продлабочувањето на овој момент е истакнато и преку прашањето на Нарцис: „Што бараат богови меѓу луѓе?“ [quid di ad homines?]. Нарекувајќи го бог, всушност го вовел пред под земниот суд, каде долго се расправало за видот на казната која што Клаудиј требало да ја добие. За таа цел, му била измислена сизифовска работа чија&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;; mso-ansi-language:MK"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;што цел е - вечен не успех. Така, од страна на Еак му било наредено да се коцка, но бидејќи кутијата за коцки била дупната, коцките секогаш и повторно испаѓале. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="CM26" style="text-align:justify;text-indent:17.0pt;mso-line-height-alt: 12.0pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Крајот на приказната во &lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; mso-fareast-font-family:KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFHD N+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt;Отиквувањето&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial Narrow&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;mso-fareast-font-family: KHEPIC+SPIonic;mso-bidi-font-family:&amp;quot;KHFDB A+ Myriad Pro&amp;quot;"&gt; го остава впечатокот за незавршено дело, и затоа во научната јавност постои претпост
